Ett historiskt presidentval

22.11.2020 kl. 06:43

Det amerikanska folket har valt sin 46:e president. Ett val som på många sätt går till historien. Inte minst på grund av att den sittande presidenten Donald Trump fortfarande inte har ringt det sedvanliga gratulationssamtalet till den tillträdande presidenten Joe Biden.

 

För fyra år sedan var jag i Las Vegas för att följa med den amerikanska presidentvalsrörelsen och den sista debatten mellan Hillary Clinton och Donald Trump. Det hade varit roligt att besöka landet också under denna valrörelse. Tanken var faktiskt att jag skulle ha deltagit som inbjuden gäst i demokraternas kongress i somras men tyvärr gjorde coronapandemin det omöjligt.

 

Det amerikanska presidentvalet är mycket olikt det finländska. I det amerikanska valet har varje delstat ett visst antal elektorer som bestäms på basis av invånarantalet. I de flesta delstater vinner kandidaten som får det största antalet röster hela delstatens elektorer. Därför är kampen om varje delstat hård. Därför är det också till och med möjligt att den kandidat som fått flest antal röster i hela landet inte blir vald till president. Men ett elektorssystem är faktiskt inte helt främmande heller för oss. Det var först år 1994 som vi för första gången i Finland valde president genom direkta folkval med två valomgångar. Men ett delstatssystem har vi ändå aldrig haft.

 

Läget inför årets presidentval mellan Donald Trump och Joe Biden var ovisst. Till saken hör att opinionsmätningarna inför valet pekade på att Biden hade ett stort försprång. Men jag räknade ändå med att valet skulle bli ytterst jämnt och spännande. Och det blev det. På valdagsnatten fanns ännu inget resultat. Rösträknandet i vissa delstater gick mycket långsamt framåt, och många var på helspänn. Det avgörande beskedet kom när Biden några dagar senare gick upp i ledning i Pennsylvania. Han hade lyckats svänga det rostbälte som Trump hade vunnit för fyra år sedan. Det var helt centralt för hans seger. Ett historiskt spännande val nådde också ett på många sätt historiskt resultat. Joe Biden blir USAs 46:e president och avsätter för första gången på 28 år den sittande presidenten. Samtidigt blir Kamala Harris den första kvinnan och den första afroamerikanen på vice presidentposten. Glastaket spräcktes. Det var inte bara resultatet som var historiskt, utan även valdeltagandet. Röstningsprocenten var dryga 66 %. Det är det högsta valdeltagandet i USA sedan år 1900.

 

Anmärkningsvärt är att sittande president Donald Trump med sina 73,5 miljoner röster fick det näst största antal röster någonsin i ett presidentval i USA. Detta trots att nästan 250 000 amerikaner dött i coronapandemins sviter.

 

Nu kan vi ändå konstatera att Biden vann med en klar majoritet – 306 elektorer och 79,5 miljoner röster. Trumps agerande efter valet förefaller för varje dag som går allt mer obegripligt. Aldrig tidigare har man sett att maktbytet varit så här svårt i USA. Trump fortsätter hävda att valet inte gått rätt till, fastän det inte finns något som tyder på detta. Vi är säkert många som förvånar oss över att t.ex. försvarsministern och amerikanska cybersäkherhetschefen visats på dörren.

 

Den här veckan släppte också president Barack Obama första delen av sina memoarer. Jag väntar med spännig på att läsa boken. Obama skriver bland annat om hur svårt presidentskapet var för honom när republikanerna vägrade samarbeta över partigränserna. Mycket tyder på att det inte heller kommer att bli lätt för president Biden, ifall republikanerna behåller majoriteten i senaten som det nu ser ut. Samtidigt har Biden varit mycket tydlig med att han vill få ordning på coronasituationen och vill vara hela USA:s president. Jag önskar honom stort lycka till i arbete att försöka ena det amerikanska folket och ser fram emot att USA nu återvänder till Parisavtalet och andra viktiga bord på den internationella arenan.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15