Henriksson om lagändring gällande olaga hot: Ett viktigt steg i att bekämpa riktade trakasserier

20.11.2020 kl. 16:10
Trakasserier och hot mot olika yrkesgrupper har ökat under den senaste tiden. Regeringen gav denna vecka  ett förslag om att ändra strafflagen så att olaga hot hör under allmänt åtal om gärningen riktas mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag.

Det handlar bland annat om olaga hot som riktar sig mot personal inom vårdbranschen och kundbetjäning, men också politiker, journalister, forskare, domare och åklagare. Förslaget har beretts på justitieministeriet under justitieminister Henrikssons ledning.

- Riktade trakasserier och hot av olika slag måste tas på största allvar.  Hela vår samhällsordning bygger på att våra myndigheter och våra domstolar kan agera fritt. Att personalen inom vårdbranschen och kundbetjäning inte ska behöva stå ut med trakasserier och hot. Och att politiker vågar säga sin åsikt och att journalisterna vågar granska känsliga ämnen. Därför är detta lagförslag ytterst viktigt.  En utvidgning av åtalsrätten för olaga hot förbättrar offrets ställning och myndigheternas möjligheter att ingripa, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Olaga hot betyder att en person hotar en annan person med en brottslig gärning så att den som hotas har orsak att vara rädd för att hans eller hennes personliga säkerhet eller egendom utsätts för allvarlig fara. Lagförslaget förverkligar regeringsprogrammets målsättning att i högre grad än i dag systematiskt ingripa i sådana trakasserier eller hot som hotar yttrandefriheten, myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen. Förslaget har sitt ursprung i de  rekommendationer som gavs av en arbetsgrupp som leddes av ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen. Arbetsgruppens uppgift var att utarbeta förslag för att effektivare få bukt med hatretorik.

- Diskussionsklimatet speciellt på sociala media har blivit sämre. Det är särskilt på nätet som trakasserierna och hatpratet får utrymme. Man säger saker som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Det känns som att man på nätet kan vräka ur sig vad som helst utan att tänka på hur det påverkar andra. Det här är en samhällsutveckling som inte kan accepteras, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15