Alla barn har rätt till ett gott liv och en tro på framtiden

20.11.2020 kl. 15:07
Idag den 20 november är det barnkonventionens dag. Dagen firas för att uppmärksamma barnens välmående och för att påminna om FN:s konvention om barns rättigheter.

Konventionen påtalar att alla barn är jämlika, att barnets bästa ska prioriteras vid allt beslutsfattande, att barnet har rätt till ett gott liv och att barnets åsikter ska beaktas. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) gläder sig åt att Finland hör till världens barnvänligaste länder, men ännu finns det utrymme för förbättring.

- Alla barn ska ha rätt till omvårdnad, kärlek, trygghet, till att få leka, till att ha vänner, gå på dagis och i skola. Men det finns också att alltför många barn som inte har det bra, som blir illabehandlade eller förbisedda. Samhället har ett större ansvar då föräldrarna inte klarar av vardagen, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi betonar den förebyggande verksamheten där rådgivningen, dagvården och skolan har en viktig roll. Speciellt under kristider är de preventiva åtgärderna viktiga. Coronapandemin har visat att de vardagliga rutinerna och den trygghet deltagande i dagvård och skolgång ger är avgörande särskilt för barn och unga från svårare hemförhållanden. 

- Att satsa på förebyggande åtgärder och tidigt ingripande är effektiva sätt att förhindra att barn marginaliseras. Utslagning kan gå i arv från en generation till nästa, men vi kan förhindra det genom att ge barnfamiljer tillräckligt stöd, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00