- Den kommunala ekonomin har varit trängd redan länge och har nu dessutom rammats mycket hårt av coronapandemin. Nästan hälften av landets kommuner, hela 149 stycken, hade sökt om stödet vilket visar den svåra situationen på det lokala planet, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.
- Jag är nöjd över att regeringen nu efter behovsprövning kunnat hjälpa de kommuner som har det allra svårast. Bland de kommuner som fick stöd finns bland annat Raseborg, Lovisa, Lappträsk och Kaskö vilka bedömts höra till de kommuner som drabbats av stora ändringar i intäkter och utgifter under år 2020, säger minister Blomqvist.
- Beslutet av vilka kommuner som fick stödet gjordes bland annat på basen av förändringar i skatteintäkterna, ökade kostnader inom social- och hälsovården eller övriga temporära ändringar som drabbat den kommunala ekonomin. Själva beslutet att ge kommunerna ett extra coronastöd tog vi redan i juni i samband med tilläggsbudgeten, vilket visar hur långsiktigt arbete det är frågan om, säger minister Thomas Blomqvist.
Välkommet extra stöd till drabbade kommuner
19.11.2020 kl. 20:12
Statsrådet beslöt i dag bevilja vissa kommuner ett förhöjt behovsprövat stöd av statsandelarna. Stödet på sammanlagt 60 miljoner euro beviljades till 66 kommuner.
Gruppanföranden |
Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012
Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00
Gruppanförande om Lissabonfördraget
10.04.2008 kl. 15:10
Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget
Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30
Statsrådets trafikpolitiska redogörelse
Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30
Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012
Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15
Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor
Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
