Barn och unga bör få hjälp med psykisk ohälsa i rätt tid

18.11.2020 kl. 18:20
Denna vecka uppmärksammas veckan för psykisk ohälsa. Den riksomfattande veckan firas alltid i november. Temat för i år är ”Hur vet man?” där syftet är att uppmuntra människor till att reflektera över sitt eget välbefinnande och söka hjälp i rätt tid. Riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (SFP) understöder kampanjen.

- Den psykiska ohälsan i Finland är en stor mänsklig och samhällsekonomisk utmaning. Varannan person drabbas av psykisk ohälsa någon gång under sitt liv och därför är det oerhört viktigt att vi ingriper i ett tidigt skede innan problemen hopar sig, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi uttrycker sin oro för elev- och studerandevården. Under koronaepidemin har psykisk ohälsa och inlärningsproblem bland barn och unga ökat och behovet av stöd är nu större än vanligt. Utmaningen blir inte lättare av att man i flera kommuner flyttat över personal från elevvården till coronatester och -spårning. Särskilt svår är situationen för barn och unga som redan före krisen led av psykisk skörhet.

- De unga behöver nu mera hjälp än vanligt och bristen på i synnerhet svenskspråkiga terapeuter har varit ett faktum under en längre tid. Utbildningsplatserna för psykoterapeuter måste utvidgas och utbildningen göras kostnadsfri för den studerande. Även lågtröskeltjänster som chattar måste utvecklas och stödas, speciellt på svenska. Åtgärder behövs och det är glädjande att se att regeringen nu gör tydliga satsningar på den psykiska hälsan, säger Rehn-Kivi.

Mentalvårdsstrategin som överläts till social- och hälsovårdsministeriet i våras ska förbättra tillgången till psykoterapi och förebyggande psykosociala behandlingar inom primärvården. Också medborgarinitiativet om terapigaranti som ska behandlas i samband med vårdgarantin kommer förhoppningsvis snart till behandling i riksdagen.

- Bland unga är ändå det viktigaste att kunna få stöd och förståelse av föräldrar, i skolan eller av andra trygga vuxna i närkretsen. Arbetet för att förhindra alla slag av mobbning måste också fortsätta, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00