Pressmeddelande

Viktigt att inte ge efter för Polen och Ungerns utpressning mot EU budgeten

18.11.2020 kl. 13:08

Polen och Ungern hotade i måndags att lämna veto mot EU:s nästa sjuåriga långtidsbudget samt EU:s coronaräddningsfond på grund av att man i förhandlingarna kommit överens om en mekanism som gör att medlemsländerna kan nekas EU-medel om man inte följer rättsstatsprincipen.

- EU får nu inte ge efter mot Polen och Ungerns utpressning. Rättsstatsprincipens koppling till budgeten är viktig för att säkerställa att skattepengar från bland annat Finland inte indirekt stöder en politik i något medlemsland som urholkar rättsstaten och det oberoende domstolsväsendet, begränsar media eller undergräver fri- och grundläggande demokratiska rättigheter, säger Svenska riksdagsgruppens vice ordförande, riksdagsledamot Mats Löfström.

Polen och Ungern är båda nettomottagare av EU-medel både från långtidsbudgeten och coronaräddningsfonden.

- Det är inte orimligt att kräva att det finns en rättsstatsprincip kopplat till EU-medel. Det kränker inte på något sätt ett lands suveränitet eftersom dessa principer varit grunden för att alla länder, på samma sätt som Finland, har kunnat bli EU-medlemmar. Det har alltid varit frivilligt att ansöka om medlemskap och medlemskap har kunnat beviljas utgående från att en rad kriterier uppfyllts. De kriterierna är lika viktiga då man väl blivit medlem, men det har länge saknats verktyg att övervaka detta. Det här förslaget ändrar delvis på det och just därför är det så principiellt viktigt, säger Löfström.

Finland drev frågan om rättsstatsprincipens koppling till EU budgeten hårt under Finlands EU-ordförandeskap.

- Det är en stor framgång för Finland att det finns ett konkret förslag till rättsstatsprincipens koppling till EU-medel. Regeringen har skött förhandlingarna mycket bra. Rättsstatsprincipen är principiellt så oerhört viktigt för hela EU:s legitimitet. Därför är det viktigt att Finland håller fast i den här linjen trots hot om veton, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.

09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.

13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.

30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.

29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00