Pressmeddelande

Viktigt att inte ge efter för Polen och Ungerns utpressning mot EU budgeten

18.11.2020 kl. 13:08

Polen och Ungern hotade i måndags att lämna veto mot EU:s nästa sjuåriga långtidsbudget samt EU:s coronaräddningsfond på grund av att man i förhandlingarna kommit överens om en mekanism som gör att medlemsländerna kan nekas EU-medel om man inte följer rättsstatsprincipen.

- EU får nu inte ge efter mot Polen och Ungerns utpressning. Rättsstatsprincipens koppling till budgeten är viktig för att säkerställa att skattepengar från bland annat Finland inte indirekt stöder en politik i något medlemsland som urholkar rättsstaten och det oberoende domstolsväsendet, begränsar media eller undergräver fri- och grundläggande demokratiska rättigheter, säger Svenska riksdagsgruppens vice ordförande, riksdagsledamot Mats Löfström.

Polen och Ungern är båda nettomottagare av EU-medel både från långtidsbudgeten och coronaräddningsfonden.

- Det är inte orimligt att kräva att det finns en rättsstatsprincip kopplat till EU-medel. Det kränker inte på något sätt ett lands suveränitet eftersom dessa principer varit grunden för att alla länder, på samma sätt som Finland, har kunnat bli EU-medlemmar. Det har alltid varit frivilligt att ansöka om medlemskap och medlemskap har kunnat beviljas utgående från att en rad kriterier uppfyllts. De kriterierna är lika viktiga då man väl blivit medlem, men det har länge saknats verktyg att övervaka detta. Det här förslaget ändrar delvis på det och just därför är det så principiellt viktigt, säger Löfström.

Finland drev frågan om rättsstatsprincipens koppling till EU budgeten hårt under Finlands EU-ordförandeskap.

- Det är en stor framgång för Finland att det finns ett konkret förslag till rättsstatsprincipens koppling till EU-medel. Regeringen har skött förhandlingarna mycket bra. Rättsstatsprincipen är principiellt så oerhört viktigt för hela EU:s legitimitet. Därför är det viktigt att Finland håller fast i den här linjen trots hot om veton, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15