Mycket viktiga skrivningar i nya trafikplanen

17.11.2020 kl. 16:10
Utkastet till ny trafikplan är det viktigaste dokumentet kring vår infrastruktur på mycket länge, kanske någonsin. Den handlar om en nödvändig för att inte säga en mycket efterlängtad plan, som berör allas vardag på flera sätt.

Det konstaterar SFP:s riksdagsledamot Mikko Ollikainen efter att utkastet till den första riksomfattande trafiksystemplan offentliggjordes på tisdagen. Ollikainen har varit SFP:s representant i den parlamentariska arbetsgrupp som följt arbetet med den långsiktiga planen, som sträcker sig fram till år 2032.

- Alla färdmedel på land, till havs, i luften och till och med under jordytan, berörs. Planen beskriver bra nuläget men även vilka utmaningar vi har för att kommunikationerna ska fungera smidigare, till exempel för att mätta näringslivets behov men också hur vi tar oss till och från jobbet, säger Mikko Ollikainen.

Flera större samhälleliga trender ska beaktas då framtidens infrasatsningar planeras, bland annat urbaniseringen, ändringar i befolkningsstrukturen, klimatförändringen, trafiksäkerheten men också effekterna av coronan. Även de regionala skillnaderna spelar in och de har beaktats.

- I nuläget är det omöjligt att säga exakt vilka effekterna blir av coronan i framtiden, till exempel då det gäller sätten hur vi rör oss, var vi utför vårt jobb, hur vi tillbringar vår fritid och hur varor rör sig. Trafiksystemplanen granskas vart fjärde år och om coronan visar sig ha haft stora effekter på hur vi rör oss så märks det säkert då, säger Ollikainen.

I planen ingår en finansieringsram på hur infrastrukturpengarna ska fördelas under perioden. Största delen av medlen kanaliseras till att hålla basinfrastrukturen i skick, vilket gläder Ollikainen.

- Reparationsskulden har vuxit massor under de senaste 20 åren. Tack vare de tilläggsatsningar som kommer att göras kommer reparationsskulden att kunna minskas märkbart. Tendensen är den rätta men behovet är fortsättningsvis enormt. Pengar finns också för helt nya vägsträckor.

Förutom skrivningar om vägar, rälstrafik, cykel- och gångbanor, farleder, hamnar, flygfält och kollektivtrafik fokuseras även en hel del på digitaliseringens möjligheter. Det kan handla om att samla in information digitalt med tanke på vägunderhållet vintertid men digitaliseringen kan även vara till stor nytta med tanke på hur logistiken kring varutransporter kan förbättras så att allt färre långtradare kör tomma.

- Vi i Finland kunde ha varit betydligt bättre på att söka finansiering till infrastrukturprojekt via EU. Tack vare den här planen ges nu bättre nycklar till det.

- Alla delar i planen är viktiga men själv har jag flera gånger poängterat exportindustrins betydelse och behov samt förbindelserna till utlandet, såväl till lands, till havs som via luften. Skärgårdstrafiken har också fått extra uppmärksamhet. I ett parlamentariskt arbete finns alltid saker som man skulle ha velat ha annorlunda men det handlar också om kompromisser och i det stora hela har vi all orsak att vara nöjda.

Den riksomfattande trafiksystemplanen går nu ut på utlåtanderunda. Tanken är att den godkänns av riksdagen i vår.
 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15