Kolumn

Ett nervkittlande val

15.11.2020 kl. 07:39

Vart fjärde år väljer världens största demokrati sin president. För fyra år sedan besökte jag USA strax innan valet och det hade varit roligt att besöka landet också denna gång.

Tanken var faktiskt att jag skulle ha besökt demokraternas kongress i somras. Tyvärr gjorde coronapandemin det omöjligt.

Läget inför årets presidentval mellan Donald Trump och Joe Biden var mycket intressant. Fast jag personligen många gånger har förundrats av den sittande presidentens uttalanden, har många amerikaner tilltalats av hans ledarstil. Samtidigt har över 240 000 amerikaner dött i coronapandemins sviter och Trump har fått mycket kritik för hur han har hanterat frågan.

Igen en gång visade dock opinionsmätningarna att den demokratiska kandidaten hade ett stort försprång. Men jag räknade med att valet skulle bli väldigt jämnt. Och det blev det. När onsdagen grydde i Finland fanns det ännu inget resultat. Rösträknandet i vissa delstater gick mycket långsamt framåt. President Trump ledde i flera viktiga delstater, men samtidigt trodde experterna att poströsterna skulle luta mera mot Biden. Efter valdagen följde några nervkittlande dygn. Det avgörande beskedet var när Biden gick upp i ledning i Pennsylvania. Han hade lyckats svänga det rostbälte som Trump hade vunnit för fyra år sedan. Det var helt centralt för hans vinst. Ett historiskt spännande val nådde också ett på många sätt historiskt resultat. Joe Biden blir USAs 46:e president och avsätter för första gången på 28 år den sittande presidenten. Samtidigt blir Kamala Harris den första kvinnan och den första afroamerikanen på vice presidentposten. Glastaket spräcktes. Det var inte bara resultatet som var historiskt, utan även valdeltagandet. Röstningsprocenten var dryga 66 %. Det är det högsta valdeltagandet i USA sedan år 1900.

När rösträknandet nu börjar vara avslutat i nästan alla delstater kan man också konstatera att Biden ändå vann med en klar majoritet – både mätt i elektorsröster och det totala antalet röster. Ändå har Trump inte ringt det sedvanliga samtalet där han skulle gratulera den tillträdande presidenten och erkänna sin förlust. Aldrig tidigare har man sett att maktbytet varit så här svårt i USA. Trump fortsätter hävda att det här valet inte har gått rätt till och att det egentligen var han som vann.

För Finland är goda relationer till USA och ett fungerade transatlantiskt samarbete på bred front naturligtvis viktigt. Det gynnar bland annat den finländska ekonomin och många av våra exportföretag.

Jag ser framemot att USA nu tar steget tillbaka till de gemensamma borden där man fattar beslut om gemensamma frågor. Jag välkomnar USA tillbaka till bland annat Parisavtalet. Samtidigt finns det mycket som USA måste arbeta med inom sina egna gränser. Tvåpartisystemet genomsyrar hela samhällsdebatten och partitillhörigheten kan till och med få människor inom samma familj att bryta kontakten. Nu gäller det för USA att försöka minska polariseringen i samhället. Joe Biden har redan visat att ett av hans mål är att ena det amerikanska folket. Jag önskar honom stort lycka till i det arbetet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.

30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.

29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.

15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.

09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.

17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.

17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.

16.06.2009 kl. 13:55