Agenda 2030 behöver nordiskt grepp

04.11.2020 kl. 14:44
Det nordiska tänkesättet är viktig då vi går in för att skapa ett klimatneutralt samhälle. Mikko Ollikainen (SFP) hänvisade till Nordiska ministerrådets färska riktlinjer då riksdagen debatterade handlingsprogrammet Agenda 2030 på onsdagen.

– Nästa år då Finland är ordförandeland för Nordiska ministerrådet är målet ett aktivt samarbete för att skapa ett grönare, konkurrenskraftigare och socialt mer hållbart Norden. Tillsammans är vi starkare också i Agenda 2030-processen, säger Ollikainen.


Han understryker att hållbarhet behövs på alla plan. Det handlar om industriprocesser, energilösningar, främjande av cirkulär ekonomi och jämställdhet på arbetsmarknaden.

– Det är viktigt att vi i kommunerna sporrar till eget ansvar. Det kan till exempel handla om att utveckla smarta elnät, om att producera egen el genom vindkraft eller solenergi, om att vidareanvända jordbruksavfall till bränsle – exempelvis biogas till bilarna i det egna närsamhället.

Ollikainen betonar att allt inte behöver vara storskaligt. Vi ska ha en smidig och möjliggörande lagstiftning.

– Agenda 2030 har många ambitiösa mål. Medborgarna måste känna att de hänger med – både i städerna och på landsbygden. Då måste informationen om målsättningarna för Agenda 2030 vara tydlig och faktabaserad så att målsättningarna lätt kan förankras hos människorna, säger Ollikainen.
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00