Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

04.11.2020 kl. 15:00
Gruppanförande 4.11.2020 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

Agenda 2030 siktar på ett klimatneutralt samhälle där miljön, ekonomin och människan är i balans. I detta program är tilliten till rättsstaten, demokratin, det nordiska välfärdssamhället och jämställdheten centrala värden.

Om vi hade diskuterat Agenda 2030 förra hösten hade tonvikten varit annorlunda än nu. I dag har coronaviruspandemin både globala och nationellt tagit en stor del av uppmärksamheten. I dagens läge måste vi kunna medge att vi på riktigt inte vet hur kontinentalplattorna placerar sig då pandemin släpper sitt grepp.

 

Pandemin är ett exempel på att vi inte ensamma kan lösa globala utmaningar. Vi behöver mera förtroende i det internationella samarbetet.

Det var också huvudbudskapet när Finland förra veckan presenterade programmet för vårt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.

Programmet för inkommande år drar upp riktlinjerna för ett aktivt samarbete för att skapa ett grönare, konkurrenskraftigare och socialt mer hållbart Norden. Även i EU-samarbetet har fokus varit på snabba återhämtningsåtgärder som bidrar till EU:s klimatmål.

Genom att världen tänker mera på hållbarhet skapas enorma möjligheter även för vår industri, som är världsledande exempelvis när det gäller motorer som är energisparande och bra för miljön.

 

Ärade talman,

Det är ändå inte enbart vid de internationella förhandlingsborden som vi tar de viktiga stegen mot ett klimatneutralt samhälle. Det är viktigt att sporra till koldioxidneutrala lösningar i lokalsamhället.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen stöder hållbarhet på alla plan. Vi ska backa upp kommunerna och lokalsamhället. Och då är det skäl att komma ihåg att våra regioner i Finland är olika. Det som fungerar på ett ställe kanske inte fungerar lika bra på ett annat.

På landsbygden kan det till exempel handla om smarta elnät, om att producera egen el genom vindkraft eller solenergi, om att vidareanvända jordbruksavfall till bränsle – exempelvis biogas till bilarna i den egna byn. Allt behöver inte vara stort. Vi ska ha en smidig och möjliggörande lagsstiftning.

Agenda 2030 vill göra städerna till mänskliga boendemiljöer, som är inkluderande, säkra och hållbara. Vi ska bygga ut den utsläppssnåla kollektivtrafiken och förbättra kvaliteten på livsmiljön via arkitekturen.

Medborgarna måste känna att de hänger med – helt oberoende av boningsort och ålder. Då måste informationen om målsättningarna för Agenda 2030 – de sjutton punkter som finns här i redogörelsen – vara tydlig och faktabaserad så att målsättningarna lätt kan förankras hos människor. Genom god kommunikation kan vi öka förtroendet för de beslut som måste fattas på olika plan. Diktat från högre myndighet fungerar sällan.

 

Ärade talman,

Det behövs åtgärder både på kort och lång sikt. Agenda 2030 betonar rättvisa mellan generationerna.

Då vi här lyfter fram en hållbar utveckling av jordklotets naturresurser – satsningar på sysselsättning och cirkulär ekonomi – kan inte utbildningens betydelse tillräckligt betonas.

För att stärka framtidstron bör vi särskilt främja ungdomssysselsättningen och stärka de ekonomiska möjligheterna för kvinnor på jämställda villkor. Alla länder har nytta av en frisk och utbildad arbetskraft.

 

Arbetsfältet är stort, programmet är mycket brett och det finns mycket att göra för att uppnå målen för Agenda 2030. Inom SFP ser vi att det egentligen inte finns alternativ, utan vi bör framskrida enligt dessa målsättningar, som ju också genomsyrar regeringen Marins regeringsprogram.

Årsklockan – som bör fungera som ett tydligt instrument för uppföljning och utvärdering – ska visa att vi är på rätt väg.

Tillsammans – yhdessä.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15