Vårdreformen – ett steg närmare mål

24.10.2020 kl. 07:48
De senaste veckorna har präglats av stigande coronasiffror runt om i Finland. Den andra coronavågen är här.

Det är säkert många av oss som funderar på hur vintern kommer att se ut. Kommer jag eller min familj smittas av coronaviruset? Kommer min arbetsplats att påverkas? Kan jag träffa mina nära och kära?

 

Det finns många frågor men inte alltid enkla svar. Vi får alla lära oss att leva med osäkerheten. Samtidigt gäller det att minska på smittspridningen så att vi klarar också den andra vågen så bra som möjligt. Var och en av oss behöver ta sitt ansvar. Vi ska fortsätta hålla avstånden, ha en god handhygien och använda munskydd.

 

Inom regeringen tar vi den ökande smittspridningen på stort allvar. Eftersom vi nu inte lever i undantagsförhållanden, är det enligt smittskyddslagen de lokala och regionala aktörerna som har det huvudsakliga ansvaret för att fatta beslut om eventuella begränsningar för att stoppa smittspridningen. För att hjälpa dem i deras arbete gav regeringen förra veckan nya rekommendationer som riktar sig både regionalt och till hela Finland. Vi rekommenderar att arbetstagare i hela landet arbetar på distans om det bara är möjligt. Vi rekommenderar också att regionerna beroende på hur epidemisituationen ser ut begränsar bl.a. hur många personer som kan delta i olika tillställningar. När smittan bryter ut någonstans är det viktigt att myndigheterna och kommunerna agerar snabbt och tydligt. Vi har goda exempel på detta från bl.a. Vasa och S:t Michel.

 

Vid sidan av coronahanteringen behöver också andra frågor skötas. En viktig milstolpe var när regeringen förra veckan kom överens om ett nytt förslag till social- och hälsovårdsreform. Vårdreformen är en verklig långkörare i den finländska politiken. Jag är inne på min fjärde period i riksdagen och har sett otaliga förslag till vårdreform stupa på mållinjen. Den senaste så sent som i februari 2019 då regeringen Sipiläs vårdreform gick på grund i grundlagsutskottet. Men nu vågar jag tro att den här reformen kommer kunna gå i mål.

 

Jag tycker det är viktigt att också försöka minnas varför vårdreformen behövs. Den behövs för att trygga människors rätt till vård och omsorg långt in i framtiden. Alla ska ha rätt till fungerande vård när de behöver det. Vi vet att många kommuner har haft en tung ekonomisk börda att bära när det gäller social- och hälsovården. Därför behöver vi skapa ett mera hållbart och integrerat system. Den vårdreform som nu presenteras har de ingredienser som behövs för detta. I framtiden kommer 21 välfärdsområden och Helsingfors axla ansvaret, istället för att ansvaret ligger utspritt på 310 kommuner och 19 sjukvårdsdistrikt.

 

Processen har varit lång och arbetsdryg, och det har krävts en hel del kreativa lösningar för att hitta samförstånd i regeringen. Jag är nöjd att finansieringsmodellen ändrades i den riktning som SFP förutsatte. Det läggs mera vikt vid finansieringen av tvåspråkig service samt vid främjande av hälsa och välfärd genast från början av reformen. Dessutom är maxbeloppet som ett välfärdsområde kan förlora när finansieringsmodellen ändrar nu betydligt mindre än tidigare. Under utlåtanderundan var detta belopp -150 euro/invånare och i det nuvarande förslaget är det maximalt -100 euro/invånare. Vi inför också en lång övergångsperiod så att denna maxnivå nås först år 2029, om ens då. Vi beslöt nämligen samtidigt att lagstiftningen gällande landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod så att skatten kan tas i bruk år 2026. Den här skatten behövs för att välfärdsområdena ska ha de verktyg som krävs för att bättre kunna hantera sin egen ekonomi. Avsikten är att totalskattegraden inte höjs. Om tidtabellen av någon orsak inte håller, kommer vi i samband med ramrian år 2022 se till att välfärdsområdenas finansieringsbas är tillräcklig.

 

I det här förslaget beaktas också de språkliga rättigheterna betydligt bättre än i tidigare modeller. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en språknämnd. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. Vi måste se till att de språkliga rättigheterna tryggas också i praktiken inom social- och hälsovården inklusive äldreomsorgen.

Egentliga Finland får i uppdrag att koordinera samarbetsavtalet för de tvåspråkiga välfärdsområdenas service för exempelvis personer med funktionsnedsättning samtidigt som Västra Nylands välfärdsområde ges ansvar för att stöda utvecklandet av servicen på svenska i de tvåspråkiga välfärdsområdena. Det här är ett viktigt beslut som stärker samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena och där allas insatser kommer att behövas.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00