Vårdreformen – ett steg närmare mål

24.10.2020 kl. 07:48
De senaste veckorna har präglats av stigande coronasiffror runt om i Finland. Den andra coronavågen är här.

Det är säkert många av oss som funderar på hur vintern kommer att se ut. Kommer jag eller min familj smittas av coronaviruset? Kommer min arbetsplats att påverkas? Kan jag träffa mina nära och kära?

 

Det finns många frågor men inte alltid enkla svar. Vi får alla lära oss att leva med osäkerheten. Samtidigt gäller det att minska på smittspridningen så att vi klarar också den andra vågen så bra som möjligt. Var och en av oss behöver ta sitt ansvar. Vi ska fortsätta hålla avstånden, ha en god handhygien och använda munskydd.

 

Inom regeringen tar vi den ökande smittspridningen på stort allvar. Eftersom vi nu inte lever i undantagsförhållanden, är det enligt smittskyddslagen de lokala och regionala aktörerna som har det huvudsakliga ansvaret för att fatta beslut om eventuella begränsningar för att stoppa smittspridningen. För att hjälpa dem i deras arbete gav regeringen förra veckan nya rekommendationer som riktar sig både regionalt och till hela Finland. Vi rekommenderar att arbetstagare i hela landet arbetar på distans om det bara är möjligt. Vi rekommenderar också att regionerna beroende på hur epidemisituationen ser ut begränsar bl.a. hur många personer som kan delta i olika tillställningar. När smittan bryter ut någonstans är det viktigt att myndigheterna och kommunerna agerar snabbt och tydligt. Vi har goda exempel på detta från bl.a. Vasa och S:t Michel.

 

Vid sidan av coronahanteringen behöver också andra frågor skötas. En viktig milstolpe var när regeringen förra veckan kom överens om ett nytt förslag till social- och hälsovårdsreform. Vårdreformen är en verklig långkörare i den finländska politiken. Jag är inne på min fjärde period i riksdagen och har sett otaliga förslag till vårdreform stupa på mållinjen. Den senaste så sent som i februari 2019 då regeringen Sipiläs vårdreform gick på grund i grundlagsutskottet. Men nu vågar jag tro att den här reformen kommer kunna gå i mål.

 

Jag tycker det är viktigt att också försöka minnas varför vårdreformen behövs. Den behövs för att trygga människors rätt till vård och omsorg långt in i framtiden. Alla ska ha rätt till fungerande vård när de behöver det. Vi vet att många kommuner har haft en tung ekonomisk börda att bära när det gäller social- och hälsovården. Därför behöver vi skapa ett mera hållbart och integrerat system. Den vårdreform som nu presenteras har de ingredienser som behövs för detta. I framtiden kommer 21 välfärdsområden och Helsingfors axla ansvaret, istället för att ansvaret ligger utspritt på 310 kommuner och 19 sjukvårdsdistrikt.

 

Processen har varit lång och arbetsdryg, och det har krävts en hel del kreativa lösningar för att hitta samförstånd i regeringen. Jag är nöjd att finansieringsmodellen ändrades i den riktning som SFP förutsatte. Det läggs mera vikt vid finansieringen av tvåspråkig service samt vid främjande av hälsa och välfärd genast från början av reformen. Dessutom är maxbeloppet som ett välfärdsområde kan förlora när finansieringsmodellen ändrar nu betydligt mindre än tidigare. Under utlåtanderundan var detta belopp -150 euro/invånare och i det nuvarande förslaget är det maximalt -100 euro/invånare. Vi inför också en lång övergångsperiod så att denna maxnivå nås först år 2029, om ens då. Vi beslöt nämligen samtidigt att lagstiftningen gällande landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod så att skatten kan tas i bruk år 2026. Den här skatten behövs för att välfärdsområdena ska ha de verktyg som krävs för att bättre kunna hantera sin egen ekonomi. Avsikten är att totalskattegraden inte höjs. Om tidtabellen av någon orsak inte håller, kommer vi i samband med ramrian år 2022 se till att välfärdsområdenas finansieringsbas är tillräcklig.

 

I det här förslaget beaktas också de språkliga rättigheterna betydligt bättre än i tidigare modeller. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en språknämnd. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. Vi måste se till att de språkliga rättigheterna tryggas också i praktiken inom social- och hälsovården inklusive äldreomsorgen.

Egentliga Finland får i uppdrag att koordinera samarbetsavtalet för de tvåspråkiga välfärdsområdenas service för exempelvis personer med funktionsnedsättning samtidigt som Västra Nylands välfärdsområde ges ansvar för att stöda utvecklandet av servicen på svenska i de tvåspråkiga välfärdsområdena. Det här är ett viktigt beslut som stärker samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena och där allas insatser kommer att behövas.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15