Bergqvist efterlyser ny beslutskultur för skärgårdstrafiken

21.10.2020 kl. 15:14

På tisdagen kunde man i media läsa om NTM-centralen i Egentliga Finlands förslag om att framöver dra in förbindelsefartygsrutter till de öar där det inte finns permanent bosatt befolkning. Förslaget skulle konkretiseras genom den upphandlingsprocess som inleds i november gällande Houtskär-Iniö och Nagu södra ruttområde. Resultatet skulle träda i kraft i maj 2022.

Riksdagsledamot (SFP) och Skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist ser förslaget som ett slag mot skärgårdens livskraft och efterlyser en mer konstruktiv utveckling av färje- och förbindelsefartygstrafiken i skärgården. NTM-centralens förslag är inte heller i linje med regeringsprogrammet, som betonar framkomligheten i hela landet.

- Nu möter vi samma problem år efter år. NTM-centralen går ut med att dra in på färje- och förbindelsefartygstrafiken och så uppstår det politisk brandkårsutryckning. Den här utvecklingen är varken konstruktiv eller hållbar, säger Bergqvist.

Bergqvist efterlyser en handlingsplan där de som rör sig i skärgården verkligen kan lita på att förbindelserna fungerar på lång sikt. Det här gäller såväl färjor som förbindelsebåtar. För tillfället är det oklart vem som bestämmer över vad och hur man kan påverka färjornas och förbindelsebåtarnas verksamhet.

- Vi behöver ett forum där dessa frågor kan diskuteras och där besluten har en bättre regional och politisk förankring. Det behövs mera transparens och konsekvensanalyser av beslutsförslagen eftersom dessa färjor och fartyg utgör skärgårdens livsnerv både för fast bosatta, fritidsboende och företagsamheten, säger Bergqvist

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30