Rehn-Kivi gläds över matrestaurangernas lättare restriktioner

20.10.2020 kl. 13:07

Riksdagens social – och hälsovårdsutskott har idag fått sitt betänkande klart över förslaget om temporära ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar. Förslaget som innehåller ändringar och restriktioner för restaurangverksamheten ska förhindra spridningen av covid 19-viruset som på senare tid smittat ett stort antal personer framför allt i barer och nattklubbar. I det ursprungliga förslaget behandlades alla klubbar, caféer och restauranger på samma sätt, men nu vill man ge matrestauranger och caféer lättare restriktioner. Enligt betänkandet kan till exempel kundplatserna begränsas med högst 25 procent från det normala, istället för med hälften som i det ursprungliga förslaget. Riksdagsledamot och medlem i social – och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) har starkt drivit på den lättare begränsningen för framför allt små matrestauranger och gläds över utskottets enhälliga betänkande.


- Genom att med förordningar kunna besluta om restaurangers alkoholutskänkning och stängning mellan klockslagen 22-09 respektive 23-05 råder man säkert bot på de största smittoriskerna i just barer och nattklubbar. Att alla restauranger dessutom skulle ha varit tvungna att minska sina kundplatser med hälften skulle ha varit obefogat med tanke på framför allt små kvarterskrogars lönsamhet och det faktum att det på små restauranger inte uppstår någon massexponering av smittan. Jag är glad över att vi nu kan ge matrestaurangerna bättre möjligheter att klara sig i denna svåra situation, säger Rehn-Kivi.

 

Rehn-Kivi påpekar att man på en matrestaurang sitter på sin egen plats och inte umgås med andra än sitt bordssällskap och ifall man måste röra på sig i lokalen har man på sig ett ansiktsskydd.


- Vi måste värna om restaurangernas överlevnad. Att ge matrestaurangerna lättare restriktioner ger dem också mera ansvar. Det är viktigt att krögarna nu också förstår att trygga kundernas och personalens säkerhet med tillräckliga skydds- och hygienåtgärder, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00