Nu är det nära – mycket nära

17.10.2020 kl. 08:22
Mot slutet av min studietid började jag jobba allt mera på heltid. Det ledde till att några kurser och avhandlingen blev på hälft. Med jämna mellanrum påmindes jag av några bekanta om detta, de undrade hur det går med avhandlingen. Svaret var alltid: ”Det är som de politiska besluten, de har aldrig varit så nära som de är nu!”.

Studierna avslutades efter sju år. På den tiden hade jag ingen aning om att jag en dag skulle jobba inom politiken. Nu är vi här och nu kan vi även konstatera det samma som ovan i en stor politisk fråga som varit aktuell länge – vårdreformen.

 

Politiska beslut fattas långt utgående från kompromisser. De finns sällan renodlade vinnare, däremot finns de många som är missnöjda – åtminstone lite.

 

Uppgörelsen mellan regeringspartierna i den enorma social- och hälsovårdsreformen kan läggas in i samma kategori. Men om vi granskar saken ur ett österbottniskt perspektiv har vi, enligt mig, all orsak att förhålla oss mer positiva än negativa - speciellt som vi ser på alternativen och vad förslagen varit tidigare.

 

Regeringen har i rasertakt plöjt igenom över 800 remissvar allt från kommuner, företag till intresseorganisationer och på basis av dessa stuvades flera pusselbitar om i den stora helheten. Det slutliga paketet inväntas att landa i riksdagen i december och lagstiftningen ska tillämpas från år 2023.

 

Ännu för några veckor sen ställde vi i SFP, i likhet med de österbottniska kommunerna, oss kritiska till den finansieringsmodell som fanns i utkastet till vårdreformspaketet. Den skulle i våra ögon ha bestraffat bland annat Österbotten mycket hårt eftersom man den utgick långt ifrån de vårdbehov som finns. Modellen gynnade inte områden där befolkningen är friskare.

 

Ministrarna Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson hade en stark bidragande roll i att vårdreformen nu blev en bättre helhet. Efter arbetsdryga förhandlingar befinner oss nu i en situation där finansieringsmodellen till och med ger oss mera pengar inledningsvis.

 

Det betyder bland annat att man inte behöver ha befarade uppsägningar av vårdpersonal och bättre möjligheter att ordna närservice på eget modersmål. En möjliggörande faktor till detta var just att finansieringen till tvåspråkiga områden ökade i slutskedet. Detta kom inte dit av sig själv.

 

I lagförslaget finns även många skrivningar, som i motsats till tidigare förslag till vårdreformen, garanterar service på svenska.

 

21 välfärdsområden samt Helsingfors för nu i uppdrag att ansvara och till stor del producera social-och hälsovården åt invånarna. I motsats till befarat kommer privata sektorn även i fortsättningen att ha en viktig roll som tjänsteproducent vid sidan om den offentliga sektorn.

 

Tanken är att välfärdsområden ska få beskattningsrätt 2026. Det är bra. Själv tycker jag områdena borde ha fått beskattningsrätt redan från början för att styra själv helheten men det var inte möjligt i den här helheten.

 

Enligt regeringens överenskommelse ska Kronobyborna kunna få sin vård, precis som tidigare, i samarbete med Karleby och Mellersta Österbotten, även om de tillhör ett annat välfärdsområde. Det göra bäst via ett avtal mellan välfärdsområdena. Det avtalet vill vi förverkliga.

Vårdreformen är nära, den kunde ha varit betydligt värre.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00