Sote - En trovärdig helhet

13.10.2020 kl. 12:11
Regeringen är överens om ett gemensamt förslag till social- och hälsovårdsreform. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson säger så här i en första kommentar: 

- Vi gör vårdreformen för att trygga människornas rätt till god vård och omsorg i hela landet också i framtiden. Processen har varit lång och synnerligen arbetsdryg, och det har också krävts en hel del kreativa lösningar för att hitta samförstånd i regeringen, säger Henriksson. 

- Jag är oerhört glad att finansieringsmodellen nu ser mycket bättre ut än den gjorde under remissrundan. Regeringen har hört på responsen och exempelvis maximibeloppet som ett landskap kan förlora när finansieringsmodellen ändrar är betydligt mindre än vad det var tidigare. Det här är viktigt för att kunna trygga en jämlik och integrerad vård i hela landet. Finansieringsmodellen har ändrats i den riktning som SFP förutsatte, säger Henriksson.

- Vi har också förbättrat situationen för de privata aktörerna efter den respons som utlåtanderundan gav. För SFP är det viktigt att privata aktörer på samma sätt som idag är ett komplement till det offentliga. Vi vill inte inskränka på den möjligheten, konstaterar Henriksson.

I den ändrade finansieringsmodellen ges nu också mer tyngd åt ordnande av tvåspråkig service samt för främjande av hälsa och välfärd genast från början av reformen. 

- Ur demokratisynvinkel är ett tillräckligt självstyre helt centralt för de kommande välfärdsområdena. En viktig förutsättning för ett äkta självstyre är beskattningsrätt så att välfärdsområdet själv kan styra över både utgifter och inkomster. Regeringen har därför förbundit sig till att lagstiftningen gällande landskapsskatten ska vara klar under denna valperiod, så att skatten ska kunna tas i bruk år 2026. Om inte lagberedningens tidtabell håller, kommer regeringen att trygga landskapens finansieringsbas genom andra beslut i samband med ramförhandlingarna 2022, säger Henriksson.

Nylands särlösning och de språkliga rättigheterna viktiga pusselbitar

Vårdreformsförslaget innehåller en särlösning för Nyland som är det landskap med absolut störst befolkningsmängd. Enligt förslaget delas landskapet upp i sammanlagt fem välfärdsområden, varav Helsingfors stad är ett eget område. 

- Särlösningen är livsviktig för Nyland och gör att vi kan trygga vården samt att besluten kring vården också i framtiden fattas nära nylänningarna. Utan denna lösning hade Nyland blivit ett alltför gigantiskt område, där närdemokratin och de språkliga rättigheterna hamnat i kläm, säger minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist, som sitter i ministergruppen som förhandlat fram reformförslaget.

- Inom vården är det särskilt viktigt att få service på sitt modersmål. Därför är jag glad  att de språkliga rättigheterna nu beaktats mycket bättre än vad som var fallet i tidigare regeringars förslag. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en språknämnd som har betydande uppgifter och ansvar för minoritetsspråkstjänster. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. Detta är viktigt för att trygga att den språkliga servicen blir en självklar del av välfärdsområdets beslutsfattande, säger Blomqvist.

Enligt Blomqvist är det också oerhört viktigt att ett område får i uppdrag att koordinera alla de tvåspråkiga välfärdsområdenas service för exempelvis personer med en funktionsnedsättning. 

- Det är mycket viktigt att koordineringen och utvecklingen sker i regioner där tvåspråkighet och svenskspråkighet är vardag och av instanser som har förståelse för patienternas språkliga behov, säger Blomqvist.

I den nya modellen ansvarar Egentliga Finlands välfärdsområde och Västra Nylands välfärdsområde för koordineringen respektive utvecklingen av den svenska servicen i de tvåspråkiga välfärdsområdena. 

Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30