Nu krävs tålamod

10.10.2020 kl. 06:04

Under ett halvt års tid har coronan fått oss att ändra vårt sätt att leva. Hittills har vi klarat oss relativt bra från coronans framfart i Österbotten men nu kröp den riktigt nära oss. Under den senaste veckan har många insjuknat, ännu fler har satts i karantän. Nu gäller det för oss att följa rekommendationerna, tvätta händerna och hålla avstånd. 

Samtidigt har de regionala åtgärderna varit massiva, vilket även noterats nationellt. Inom sinom tid kommer situationen att lätta – ju förr desto bättre - men nu måste vi ha tålamod även om restriktionerna kan kännas tunga att följa och en viss coronatrötthet kan skönjas. 

I onsdags inleddes diskussionen om nästa års statsbudget i riksdagen. I den finns många åtgärder, som hjälper oss att bygga en bro över coronakrisen, såväl ur ett  hälsovårdsperspektiv som ekonomiskt sett.

Kring 4 miljarder euro reserverades för åtgärder som coronan orsakat. 

Visst, statsbudgeten visar ett stort underskott på 10,8 miljarder euro. Det går inte att leva på skuld hur länge som helst. Men just nu är det läge för stimulans och att hålla hjulen i rullning - det är viktigt att vi har framtidstro.

 

Det måste finnas incitament för företag att vilja anställa och

investera. Sänkningen av elskatten till EU:s miniminivå och halveringen av farledsavgifterna hjälper en del på vägen. Dessutom är det bra att regeringen i vår kommer att granska nivån på hushållsavdraget. Vi i SFP vill att den ska höjas, det skulle ha en betydande sysselsättande effekt.

 

Bland flera bra saker i den gula, 900 sidor tjocka, budgetluntan lyfte jag fram i mina talturer i veckan vikten av att de otroligt viktiga medborgarorganisationernas statsbidrag hålls på samma nivå även nästa år. Deras arbete är ett viktigt komplement till den offentliga servicen och är dessutom ekonomiskt sett effektivare.

 

Samtidigt vet vi att tipsbolaget Veikkaus inkomster minskar kraftigt på sikt. En stor del av medborgarorganisationernas finansiering kommer via tipsmedlen. Detta är oroväckande och här finns skäl att parlamentariskt fundera hur man kan lösa den här knuten i framtiden.

 

Förutom att vi riksdagsledamöter under dessa dagar ställer frågor till ministrarna kring nästa års budget, så har jag i veckan även ställt ett skriftligt spörsmål åt ansvariga ministern kring en sak som förargat i Österbotten, nämligen att Forststyrelsen använt sig av glyfosat i den österbottniska skärgården för att bekämpa vresros.

Bekämpningsmedlet har även förgiftat havtornsbuskar. Enligt

naturresursinstitutet LUKE är glyfosat speciellt giftigt för våra

vattendrag. 

Frågan, som troligen kommer att svaras av jord- och skogsbruksminister Jari Leppä löd: Hur motiverar myndigheterna användningen av glyfosat

istället för alternativa metoder som även medborgare använder sig av? 

Vi ska komma ihåg skärgårdsbefolkningen har i århundraden skött om naturen och dess mångfald. De är, och har alltid varit, måna om att skärgården sköts på ett ansvarsfullt sätt. Att Forststyrelsen nu använt sig av glyfosat istället för andra metoder för att bekämpa vresros på områden som Miljöministeriet planerar bli naturskyddsområden har förståeligt nog väckt starka reaktioner.

 

För övrigt tillhör jag dem som anser att vi inte behöver inrätta ett nytt naturskyddsområde i Kvarkens skärgård.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00