Nu krävs tålamod

10.10.2020 kl. 06:04

Under ett halvt års tid har coronan fått oss att ändra vårt sätt att leva. Hittills har vi klarat oss relativt bra från coronans framfart i Österbotten men nu kröp den riktigt nära oss. Under den senaste veckan har många insjuknat, ännu fler har satts i karantän. Nu gäller det för oss att följa rekommendationerna, tvätta händerna och hålla avstånd. 

Samtidigt har de regionala åtgärderna varit massiva, vilket även noterats nationellt. Inom sinom tid kommer situationen att lätta – ju förr desto bättre - men nu måste vi ha tålamod även om restriktionerna kan kännas tunga att följa och en viss coronatrötthet kan skönjas. 

I onsdags inleddes diskussionen om nästa års statsbudget i riksdagen. I den finns många åtgärder, som hjälper oss att bygga en bro över coronakrisen, såväl ur ett  hälsovårdsperspektiv som ekonomiskt sett.

Kring 4 miljarder euro reserverades för åtgärder som coronan orsakat. 

Visst, statsbudgeten visar ett stort underskott på 10,8 miljarder euro. Det går inte att leva på skuld hur länge som helst. Men just nu är det läge för stimulans och att hålla hjulen i rullning - det är viktigt att vi har framtidstro.

 

Det måste finnas incitament för företag att vilja anställa och

investera. Sänkningen av elskatten till EU:s miniminivå och halveringen av farledsavgifterna hjälper en del på vägen. Dessutom är det bra att regeringen i vår kommer att granska nivån på hushållsavdraget. Vi i SFP vill att den ska höjas, det skulle ha en betydande sysselsättande effekt.

 

Bland flera bra saker i den gula, 900 sidor tjocka, budgetluntan lyfte jag fram i mina talturer i veckan vikten av att de otroligt viktiga medborgarorganisationernas statsbidrag hålls på samma nivå även nästa år. Deras arbete är ett viktigt komplement till den offentliga servicen och är dessutom ekonomiskt sett effektivare.

 

Samtidigt vet vi att tipsbolaget Veikkaus inkomster minskar kraftigt på sikt. En stor del av medborgarorganisationernas finansiering kommer via tipsmedlen. Detta är oroväckande och här finns skäl att parlamentariskt fundera hur man kan lösa den här knuten i framtiden.

 

Förutom att vi riksdagsledamöter under dessa dagar ställer frågor till ministrarna kring nästa års budget, så har jag i veckan även ställt ett skriftligt spörsmål åt ansvariga ministern kring en sak som förargat i Österbotten, nämligen att Forststyrelsen använt sig av glyfosat i den österbottniska skärgården för att bekämpa vresros.

Bekämpningsmedlet har även förgiftat havtornsbuskar. Enligt

naturresursinstitutet LUKE är glyfosat speciellt giftigt för våra

vattendrag. 

Frågan, som troligen kommer att svaras av jord- och skogsbruksminister Jari Leppä löd: Hur motiverar myndigheterna användningen av glyfosat

istället för alternativa metoder som även medborgare använder sig av? 

Vi ska komma ihåg skärgårdsbefolkningen har i århundraden skött om naturen och dess mångfald. De är, och har alltid varit, måna om att skärgården sköts på ett ansvarsfullt sätt. Att Forststyrelsen nu använt sig av glyfosat istället för andra metoder för att bekämpa vresros på områden som Miljöministeriet planerar bli naturskyddsområden har förståeligt nog väckt starka reaktioner.

 

För övrigt tillhör jag dem som anser att vi inte behöver inrätta ett nytt naturskyddsområde i Kvarkens skärgård.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00