EU-fonden ger oss möjligheter

03.10.2020 kl. 06:17
Höstens politiska arbete har verkligen dragit igång på allvar. Vid sidan om de stora reformerna, beslut relaterat till coronan och sysselsättningsfrågor har mycket präglats av diskussionen om EU:s återhämtningsfond.

Fonden är en engångslösning med målsättningen att fortsättningsvis hålla samhällets hjul i rullning.

Återhämtningsfondens totala summa uppgår till smått otroliga 750 miljarder euro. Från att inledningsvis ha varit en diskussion om vad det kostar för Finland har nu allt mera fokus flyttat över till de dryga tre miljarder euro som Finland får.

I samband med budgetrian för två veckor sen beslöt regeringen att pengarna ska riktas till satsningar på sex olika delområden men med tyngdpunkt på den gröna omställningen och digitalisering.

Här har vi i Österbotten en otrolig chans. Vi har kunnande, idéer och även klara förutsättningar som uppfyller de kriterier som finns. Just nu förbereds stora projekthelheter med syfte att vi i Österbotten ska kunna ta del av fonden medel. De skulle gynna både stad och landsbygd. Värdet av projekten är över 700 miljoner euro.

Regionforskaren Timo Aro uttryckte sig nyligen träffsäkert då han beskrev kustkommunerna i Österbotten som ”företagarvänliga, stryktåliga, dynamiska och initiativrika”. Också detta stöder satsningar hos oss, många av våra företag och branscher jobbar aktivt med hållbarhet, i många fall är företagen föregångare.

Det skapar jobb. Av Finlands tio kommuner med lägst arbetslöshet finns sju i landskapet Österbotten.

Sysselsättningen blossade upp i riksdagen i onsdags då oppositionspartierna lämnade in en interpellation om regeringens ekonomiska och sysselsättande mål. Oppositionspartiernas mål är ju att avsätta regeringen.

Vi får ofta frågan vad det goda sysselsättningsläget beror på. Enkla svar finns inte men i debatten konstaterade jag att företagandet ligger i blodet för många, vi är vana att göra saker själva, har en bred palett av branscher i Österbotten, vi åker med våra produkter direkt ut i världen – inte alltid via Helsingfors, vi tar impulser från världen, svenska språket har en stor betydelse men även arbetsrelaterade invandringen. Listan kunde göras längre.

Arbete är det bästa socialskyddet. Tack vare detta har vi i landskapet kunnat hålla en hög nivå på till exempel vård och omsorg. Den mastodonta vårdreformens utlåtanderunda, som gav 773 utlåtanden, avslutades för en dryg vecka sedan.

Vår livskraft värdesätts inte alls i vårdreformens finansieringsmodell. I de österbottniska kommunerna riktades den största kritiken mot finansieringsmodellen som bland annat kraftigt missgynnar oss, som har en friskare befolkning.

Vi i SFP är inte nöjda med den rådande finansieringsmodellen och kommer att göra vårt yttersta i den fortsatta behandlingen att kämpa för en förändring här.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00