EU-fonden ger oss möjligheter

03.10.2020 kl. 06:17
Höstens politiska arbete har verkligen dragit igång på allvar. Vid sidan om de stora reformerna, beslut relaterat till coronan och sysselsättningsfrågor har mycket präglats av diskussionen om EU:s återhämtningsfond.

Fonden är en engångslösning med målsättningen att fortsättningsvis hålla samhällets hjul i rullning.

Återhämtningsfondens totala summa uppgår till smått otroliga 750 miljarder euro. Från att inledningsvis ha varit en diskussion om vad det kostar för Finland har nu allt mera fokus flyttat över till de dryga tre miljarder euro som Finland får.

I samband med budgetrian för två veckor sen beslöt regeringen att pengarna ska riktas till satsningar på sex olika delområden men med tyngdpunkt på den gröna omställningen och digitalisering.

Här har vi i Österbotten en otrolig chans. Vi har kunnande, idéer och även klara förutsättningar som uppfyller de kriterier som finns. Just nu förbereds stora projekthelheter med syfte att vi i Österbotten ska kunna ta del av fonden medel. De skulle gynna både stad och landsbygd. Värdet av projekten är över 700 miljoner euro.

Regionforskaren Timo Aro uttryckte sig nyligen träffsäkert då han beskrev kustkommunerna i Österbotten som ”företagarvänliga, stryktåliga, dynamiska och initiativrika”. Också detta stöder satsningar hos oss, många av våra företag och branscher jobbar aktivt med hållbarhet, i många fall är företagen föregångare.

Det skapar jobb. Av Finlands tio kommuner med lägst arbetslöshet finns sju i landskapet Österbotten.

Sysselsättningen blossade upp i riksdagen i onsdags då oppositionspartierna lämnade in en interpellation om regeringens ekonomiska och sysselsättande mål. Oppositionspartiernas mål är ju att avsätta regeringen.

Vi får ofta frågan vad det goda sysselsättningsläget beror på. Enkla svar finns inte men i debatten konstaterade jag att företagandet ligger i blodet för många, vi är vana att göra saker själva, har en bred palett av branscher i Österbotten, vi åker med våra produkter direkt ut i världen – inte alltid via Helsingfors, vi tar impulser från världen, svenska språket har en stor betydelse men även arbetsrelaterade invandringen. Listan kunde göras längre.

Arbete är det bästa socialskyddet. Tack vare detta har vi i landskapet kunnat hålla en hög nivå på till exempel vård och omsorg. Den mastodonta vårdreformens utlåtanderunda, som gav 773 utlåtanden, avslutades för en dryg vecka sedan.

Vår livskraft värdesätts inte alls i vårdreformens finansieringsmodell. I de österbottniska kommunerna riktades den största kritiken mot finansieringsmodellen som bland annat kraftigt missgynnar oss, som har en friskare befolkning.

Vi i SFP är inte nöjda med den rådande finansieringsmodellen och kommer att göra vårt yttersta i den fortsatta behandlingen att kämpa för en förändring här.

 

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15