Finland behöver framtidstro!

04.10.2020 kl. 06:53
Regeringens årliga budgetria gick av stapeln för ett par veckor sedan. Den här budgetrian var på många sätt exceptionell. På bordet låg inte enbart statsbudgeten för 2021 utan även viktiga beslut gällande bl.a. sysselsättning. Dessutom fortsätter coronakrisen att sätta världen och Finland i obalans.

Nästa vecka publiceras statsbudgeten i sin helhet och då kommer också varje minister att presentera sitt eget ministeriums budgetförslag för riksdagen. Jag kommer att presentera justitieministeriets budget. Vi kommer att stärka bl.a. domstolarnas, åklagarnas samt ekonomi- och skuldrådgivningens finansiering. Budgetförslaget innehåller också positiva nyheter för Jakobstadsregionen. Vi får återkomma till det när förslaget i sin helhet offentliggörs.

 

I statsbudgeten för 2021 håller vi oss till budgetramarna, förutom när det gäller direkta coronarelaterade utgifter. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten får därför betydande tilläggsstöd. Kommunernas ekonomi har lidit av coronaepidemins framfart, vilket också gäller många österbottniska kommuner. Kommunernas andel av samfundsskatten höjs med 12 procent och även statsandelarna för 2020 och 2021 höjs betydligt. Genom extra stöd till sjukvårdsdistrikten vill vi också säkerställa att alla får den vård som de behöver, samtidigt som det ska finnas tillräckligt mycket pengar för coronatestning och vaccin.

 

Den som vuxit upp med havet vet att dimman kan vara betydligt värre än stormen. När sikten är närmare noll, ja då vågar du inte heller ta några risker. Du blir försiktig och stannar helst på stället tills det lite lättar. Om hjulen stannar i ekonomin, ja då stannar hela skutan Finland. Därför är det viktigt att minnas att en höjd sysselsättning, en stark export och näringslivets konkurrenskraft är centrala förutsättningar för att vi ska trygga vår välfärd. Vi behöver ett gynnsamt företagsklimat och en förutsägbar beskattning som ger stabilitet och framtidstro åt våra företag. Jag är glad att hela regeringen i samband med budgetrian förband sig till detta. Vårt beslut att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå förstärker företagens konkurrenskraft och är ett viktigt näringspolitiskt beslut.

 

Just nu lever vi i en tid då många är permitterade och fabriker stänger. Vi får ändå inte nedslås. Vi har alla möjligheter att förnya Finland. Vi behöver vara modiga och våga göra strukturella reformer. Ur en kris kan det också komma något gott. Om en arbetsplats kan säkras genom större möjligheter till lokala avtal så borde det rimligtvis ligga i allas intresse att söka sådana lösningar. Därför har jag nu efterlyst ett tidsbundet försök med lokala avtal i hela Finland. Självfallet ska arbetstagarnas rättigheter också säkras i ett sådant försök.

 

Vårdreformen är även den återigen högaktuell. För mig och SFP är det fullständigt klart att vi inte kan godkänna finansieringsmodellen såsom den såg ut nu under utlåtanderundan. Vårdreformen ska göras för att trygga människors rätt till vård och omsorg. Här i våra regioner har vi satsat på vården och vi borde inte bestraffas för detta. Modellen som den nu är skulle innebära betydande nedskärningar i Österbotten. Hur vi löser vårdreformens finansiering behöver ännu diskuteras på djupet inom regeringen.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00