Interpellationsdebatten 30.9.2020

30.09.2020 kl. 15:00
Gruppanförandet hölls av ledamot Anders Norrback

Ärade talman,

 

Vi lever i utmanande tider. Vi är ännu inne i en hälsokris som utmynnat i en ekonomisk kris. Det här vet vi. Vi vet också, att vi har ett ansvar för att sköta dessa kriser så bra som möjligt. Och jag tror att alla här i salen – vare sig ni sitter i regering eller opposition – kan var ense om att vi har gjort det. Så gott som möjligt. På basis av den information vi haft. 

 

Vi vet vad som krävs. 

Vi har presenterat lösningar. 

Vi kan höja sysselsättningsgraden och vi kan stabilisera ekonomin.

Det har regeringen visat i samband med budgetbesluten. Vi enades om ett betydande energipaket där vi för företagen sänker elskatten till EU:s miniminivå. Regeringen går också målmedvetet fram när det gäller den gröna omställningen. Satsningar på utbildning och forskning ger här resultat både på kort och lång sikt.

 

I motsats till vad oppositionen påstår innehåller höstens budgetlösning konkreta framsteg när det gäller sysselsättningen. Den så kallade nordiska modellen beräknas ge drygt tiotusen nya arbetsplatser och paketet som stärker äldre arbetstagares ställning på arbetsmarknaden ger lika mycket till. Den nu beslutna åtgärdshelheten ger totalt drygt 30 000 nya jobb. Det kan inte oppositionen bortförklara eftersom uträkningarna bygger på finansministeriets hårda siffror.

 

Svenska riksdagsgruppen och SFP har ett eget färskt 15 punkters program hur sysselsättningsgraden ska höjas i coronaepidemins kölvatten. Förutom det som redan finns i regeringens arsenal vill vi komma vidare. Vi vill se att regeringen håller fast vid sin ambition att utvidga tillämpningen av lokala avtal. Också hushållsavdragets sysselsättningseffekter granskas nu på allvar – något SFP har efterlyst – det är bra.

 

Ärade talman,

 

Ett säkert hösttecken tycks numera vara att oppositionen med Samlingspartiet i spetsen lämnar in en interpellation om regeringens ekonomiska politik. Det skedde i september 2019 och det upprepades i september nu.

Oppositionen klagar på att den nuvarande regeringen inte har löst alla strukturella ekonomiska problem på ett drygt år – det som Samlingspartiet inte lyckades göra trots att partiet hade först statsminister- och sedan finansministerposten åtta år innan.

Det kan finnas orsak att se sig i spegel. 

Helt grundläggande för den diskussion som vi nu för är att ärligt och tydligt erkänna att coronakrisen är en enorm global kris som ett litet land som Finland måste lära sig att leva med.

I kristid behövs realism – inte populism. Det är vi skyldiga det finländska folket.

 

Det att också familjereformen kritiseras ur sysselsättningssynpunkt tyder på att oppositionen gärna ser att kvinnor stannar hemma medan männen går på jobb.

Nå, välkomna till 2020-talet! Dagens pappor vill vara hemma med sina barn. Det är en viktig jämställdhetsfråga, som jo på kort sikt kan nagga sysselsättningen litet i kanten, men på lång sikt ger fler kvinnor på arbetsmarknaden och ett bättre och mer jämlikt samhälle.

Mitt i den kristid som vi genomlever lönar det sig också att vara generös i fråga om barnpolitiken – det betonar de flesta forskare, också ledande nationalekonomer.

 

Ärade talman,

SFP anser det är viktigt i detta mycket svåra och osäkra coronaläge vända på alla stenar för att höja sysselsättningsgraden, få fler jobb och därmed stärka ekonomin.

Här behövs realistiska och genomförbara lösningar. Det är viktigt att vi stimulerar nu, och gör medvetna satsningar på barn och unga. Parallellt ska vi också klara av den svåra uppgiften, som finansminister Vanhanen lyfte fram i sitt realistiska inlägg, att få fram en vägkarta som balanserar ekonomin på sikt. 

 

För att Finlands skall vara ett attraktivt land för investeringar krävs ett förtroende. Ett förtroende för den offentliga ekonomin. Men vi behöver också en sund mängd optimism. Och där kan vi alla bidra. 

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00