Adlercreutz vill ha en jämlik, sporrande inkomstrelaterad dagpenning

28.09.2020 kl. 15:01
Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz föreslår att man i samband med en utveckling av den inkomstrelaterade dagpenningen utvidgar den till att gälla alla arbetslösa.

– SFP har föreslagit att dagpenningen skulle graderas och göras mer sporrande genom att höja stödet i början av arbetslöshetsperioden. Graderingen av arbetslöshetsdagpenningen och en utvidgning av dess omfattning kunde utredas tillsammans. Genom att koppla ihop dessa två mål kunde vi hitta en kostnadsneutral modell. Detta skulle främja jämlikheten, säger Adlercreutz.

Arbetslöshetskassans finansieringsandel av den inkomstrelaterad dagpenningen är ungefär 5,5 procent. Resten finansieras av alla skattebetalare. Trots det, krävs det ett medlemskap för att man skall få inkomstrelaterad dagpenning.
 
– Det här är svårt att motivera från en jämlikhetssynpunkt. Det är fråga om en grundläggande trygghet. Men visst kunde man tänka sig att de som hör till en kassa kunde få en lite större arbetslöshetsersättning – till exempel 5–10 procent, säger Adlercreutz. 

Enligt många sakkunniga skulle en graderad dagpenning öka sysselsättningen. Erfarenheterna från Danmark som infört en sådan modell stöder forskningen.

– I synnerhet i en kris måste man dels värna om att alla behandlas jämlikt, dels göra allt för att öka sysselsättningen. Denna modell skulle gagna båda dessa strävanden.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00