Glädjande och viktigt att epidemiersättningen tillkommer även Åland

23.09.2020 kl. 14:40

- Det är glädjande att ansvarsfördelningen mellan Åland och riket gällande epidemiersättningen nu har klargjorts, på det sätt som vi önskade så att stödet också tillkommer Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström efter gårdagens diskussion om epidemiersättningen i plenum.

 

Epidemiersättningen är ett skattefritt stöd om 75 euro per månad som betalas av statens medel till personer som haft rätt till grundläggande utkomststöd tidigare i år samt under hösten. Stödet hänger samman med undantagstillståndet och restriktionerna som införts av statsmakten på grund av coronakrisen.

 

-  Det är ett viktigt och välkommet stöd för de personer och familjer som har det ekonomiskt sämst ställt i samhället och som drabbats av extra kostnader som pandemin orsakat, säger Löfström.

 

Fortfarande för tre veckor sedan var det oklart hur lagen skulle tillämpas på Åland och landskapsregeringens synpunkter hade inte hunnit tas i beaktande, eftersom propositionen beretts enligt en mycket brådskande tidsplan och lagförslaget redan var avgett till riksdagen då synpunkterna togs emot.

 

- Jag lyfte frågan för tre veckor sedan med ansvariga ministern Aino-Kaisa Pekonen som genast lovade att se på saken. Sedan har det varit en bra och konstruktiv dialog mellan social- och hälsovårdsministeriets och landskapsregeringens tjänstemän för att få fram de nödvändiga ändringarna i lagförslagen som riksdagen kunde ändra för att säkerställa att även Åland inkluderas, säger Löfström.

 

- Jag vill tacka ansvariga ministern Aino-Kaisa Pekonen, social- och hälsovårdsministeriets och landskapsregeringens tjänstemän samt social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen för effektivt och smidigt arbete som varit avgörande för att få frågan löst på mycket kort tid och utan fördröjning, säger Löfström.

 

Han menar att det här också är ett mycket beskrivande fall över hur viktig riksdagsbehandlingen är för att granska lagförslagen och vid behov snabbt kunna göra ändringar i dem.

 

Löfström säger att det också är glädjande att man lyckats förenkla processen gällande beviljandet av epidemiersättningen. Folkpensionsanstalten, FPA, utgår nämligen från de uppgifter som de redan har om det grundläggande utkomststödet och därför behöver den som har rätt till stödet inte göra någon särskild ansökan, vilket är mycket bra, enligt Löfström.

 

Enligt social- och hälsovårdsministeriet är bakgrunden till epidemiersättningen att coronakrisen medfört ökade för vissa grupper i samhället. Till exempel har barnfamiljer drabbats, bland annat på grund av att matutgifterna ökat till följd av att skolorna stängts. Ensamboende som hör till riskgrupperna har också orsakats extra kostnader för till exempel hemkörning av varor från apotek och matbutiker. Det har även blivit vanligare med hyresskulder och skuldproblem, och de som är hänvisade till minimiskyddet har inga besparingar att använda för extra kostnader.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00