Glädjande och viktigt att epidemiersättningen tillkommer även Åland

23.09.2020 kl. 14:40

- Det är glädjande att ansvarsfördelningen mellan Åland och riket gällande epidemiersättningen nu har klargjorts, på det sätt som vi önskade så att stödet också tillkommer Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström efter gårdagens diskussion om epidemiersättningen i plenum.

 

Epidemiersättningen är ett skattefritt stöd om 75 euro per månad som betalas av statens medel till personer som haft rätt till grundläggande utkomststöd tidigare i år samt under hösten. Stödet hänger samman med undantagstillståndet och restriktionerna som införts av statsmakten på grund av coronakrisen.

 

-  Det är ett viktigt och välkommet stöd för de personer och familjer som har det ekonomiskt sämst ställt i samhället och som drabbats av extra kostnader som pandemin orsakat, säger Löfström.

 

Fortfarande för tre veckor sedan var det oklart hur lagen skulle tillämpas på Åland och landskapsregeringens synpunkter hade inte hunnit tas i beaktande, eftersom propositionen beretts enligt en mycket brådskande tidsplan och lagförslaget redan var avgett till riksdagen då synpunkterna togs emot.

 

- Jag lyfte frågan för tre veckor sedan med ansvariga ministern Aino-Kaisa Pekonen som genast lovade att se på saken. Sedan har det varit en bra och konstruktiv dialog mellan social- och hälsovårdsministeriets och landskapsregeringens tjänstemän för att få fram de nödvändiga ändringarna i lagförslagen som riksdagen kunde ändra för att säkerställa att även Åland inkluderas, säger Löfström.

 

- Jag vill tacka ansvariga ministern Aino-Kaisa Pekonen, social- och hälsovårdsministeriets och landskapsregeringens tjänstemän samt social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen för effektivt och smidigt arbete som varit avgörande för att få frågan löst på mycket kort tid och utan fördröjning, säger Löfström.

 

Han menar att det här också är ett mycket beskrivande fall över hur viktig riksdagsbehandlingen är för att granska lagförslagen och vid behov snabbt kunna göra ändringar i dem.

 

Löfström säger att det också är glädjande att man lyckats förenkla processen gällande beviljandet av epidemiersättningen. Folkpensionsanstalten, FPA, utgår nämligen från de uppgifter som de redan har om det grundläggande utkomststödet och därför behöver den som har rätt till stödet inte göra någon särskild ansökan, vilket är mycket bra, enligt Löfström.

 

Enligt social- och hälsovårdsministeriet är bakgrunden till epidemiersättningen att coronakrisen medfört ökade för vissa grupper i samhället. Till exempel har barnfamiljer drabbats, bland annat på grund av att matutgifterna ökat till följd av att skolorna stängts. Ensamboende som hör till riskgrupperna har också orsakats extra kostnader för till exempel hemkörning av varor från apotek och matbutiker. Det har även blivit vanligare med hyresskulder och skuldproblem, och de som är hänvisade till minimiskyddet har inga besparingar att använda för extra kostnader.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00