Glädjande och viktigt att epidemiersättningen tillkommer även Åland

23.09.2020 kl. 14:40

- Det är glädjande att ansvarsfördelningen mellan Åland och riket gällande epidemiersättningen nu har klargjorts, på det sätt som vi önskade så att stödet också tillkommer Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström efter gårdagens diskussion om epidemiersättningen i plenum.

 

Epidemiersättningen är ett skattefritt stöd om 75 euro per månad som betalas av statens medel till personer som haft rätt till grundläggande utkomststöd tidigare i år samt under hösten. Stödet hänger samman med undantagstillståndet och restriktionerna som införts av statsmakten på grund av coronakrisen.

 

-  Det är ett viktigt och välkommet stöd för de personer och familjer som har det ekonomiskt sämst ställt i samhället och som drabbats av extra kostnader som pandemin orsakat, säger Löfström.

 

Fortfarande för tre veckor sedan var det oklart hur lagen skulle tillämpas på Åland och landskapsregeringens synpunkter hade inte hunnit tas i beaktande, eftersom propositionen beretts enligt en mycket brådskande tidsplan och lagförslaget redan var avgett till riksdagen då synpunkterna togs emot.

 

- Jag lyfte frågan för tre veckor sedan med ansvariga ministern Aino-Kaisa Pekonen som genast lovade att se på saken. Sedan har det varit en bra och konstruktiv dialog mellan social- och hälsovårdsministeriets och landskapsregeringens tjänstemän för att få fram de nödvändiga ändringarna i lagförslagen som riksdagen kunde ändra för att säkerställa att även Åland inkluderas, säger Löfström.

 

- Jag vill tacka ansvariga ministern Aino-Kaisa Pekonen, social- och hälsovårdsministeriets och landskapsregeringens tjänstemän samt social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen för effektivt och smidigt arbete som varit avgörande för att få frågan löst på mycket kort tid och utan fördröjning, säger Löfström.

 

Han menar att det här också är ett mycket beskrivande fall över hur viktig riksdagsbehandlingen är för att granska lagförslagen och vid behov snabbt kunna göra ändringar i dem.

 

Löfström säger att det också är glädjande att man lyckats förenkla processen gällande beviljandet av epidemiersättningen. Folkpensionsanstalten, FPA, utgår nämligen från de uppgifter som de redan har om det grundläggande utkomststödet och därför behöver den som har rätt till stödet inte göra någon särskild ansökan, vilket är mycket bra, enligt Löfström.

 

Enligt social- och hälsovårdsministeriet är bakgrunden till epidemiersättningen att coronakrisen medfört ökade för vissa grupper i samhället. Till exempel har barnfamiljer drabbats, bland annat på grund av att matutgifterna ökat till följd av att skolorna stängts. Ensamboende som hör till riskgrupperna har också orsakats extra kostnader för till exempel hemkörning av varor från apotek och matbutiker. Det har även blivit vanligare med hyresskulder och skuldproblem, och de som är hänvisade till minimiskyddet har inga besparingar att använda för extra kostnader.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15