Nödvändiga satsningar

19.09.2020 kl. 06:59
Efter att den akuta krisen är över måste fokus ligga på att få statsekonomin i balans igen.

Arbetet i riksdagen har satt igång med stora frågor denna höst och många beslut som fattas präglas fortsättningsvis av den rådande coronapandemin. Dock har riksdagen även börjat behandla icke epidemirelaterade ärenden. I onsdags avslutades regeringens förhandlingar kring budgeten för nästa år. Regeringen föreslår stora ekonomiska satsningar för att säkerställa medborgarnas hälsa. Kommunerna och sjukvården kommer att få ökade budgetmedel som skall täcka kostnaderna som coronapademin orsakar.  Samtidigt föreslås åtgärder som skall trygga landets ekonomi över den akuta krisen. Skuldsättningen kommer att öka, men dessa satsningar är nödvändiga för att trygga människors välbefinnande i dessa utmanande tider.

Efter att den akuta krisen är över måste fokus ligga på att få statsekonomin i balans igen. Att hitta verktygen till den ekonomiska tillväxten, och att stoppa skuldsättningen, kommer att vara den centrala frågeställningen inom politiken de följande åren. Regeringen presenterade efter sina förhandlingar en rad med åtgärder, som skall bidra till en ökad sysselsättning. Dessa åtgärder är viktiga, men det spelar även en stor roll hur världsekonomin repar sig. EU och dess medlemsländers ekonomiska läge spelar en nyckelroll för Finlands exportindustri. Våra största handelspartners är EU-medlemsländer, vilket innebär att vi är starkt beroende av den ekonomiska utvecklingen som sker i de övriga medlemsländerna.   

COVID-19 krisen har fått EU-medlemsländerna att enas kring den omdiskuterade återhämtningsfonden som kritiserats av oppositionspartierna. Om det avhandlade resultatet inte tillfredsställer oppositionspartierna, borde det presenteras konkreta förslag om vilka alternativ Finland har. Dessa förslag borde även innehålla uträkningar om vilka de ekonomiska konsekvenserna av en alternativ lösning skulle vara.  Jag hävdar att de alternativa lösningarna vore både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt betydligt sämre. Ett enat och solidariskt EU, där marknaden stimuleras och kommer igång så snabbt som möjligt, ligger i Finlands intresse. Att vara medlem i den Europeiska unionen för med sig kostnader, men nyttan är betydligt större. Det som däremot ofta glöms bort i de EU-kritiska inläggen är de kostnader som ett land som inte tillhör EU betalar. Enligt bland annat Business Insiders uträkningar kommer exempelvis Storbritanniens utträde ur EU att kosta landet cirka 220 miljarder euro, vilket motsvarar de medlemsavgifter som landet betala de senaste 47-åren

Ur landsbygdens synvinkel medför återhämtningsfonden flera positiva saker. Paketet som förhandlades fram innefattar förutom den omdiskuterade covid-19 skyddsnätet och återhämtningsfonden, även EU:s fleråriga budgetram till åren 2021–2027.  Nu gäller det för oss att se till att medlen används på ett så framtidsorienterat och effektivt sätt som möjligt.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00