Vi förnyar Finland och hanterar coronakrisen 

16.09.2020 kl. 18:22
En höjd sysselsättning och ett gynnsamt företagsklimat är viktiga förutsättningar för att vi ska trygga vår välfärd.

 

-  Regeringen tar i detta utmanande läge helhetsansvar för Finland och skapar framtidstro. Vi har fattat centrala beslut för att förnya vårt goda land och som tar oss över coronakrisen, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson. I detta konjunkturläge behövs stimulans för att få hjulen att snurra. 

En höjd sysselsättning och ett gynnsamt företagsklimat är viktiga förutsättningar för att vi ska trygga vår välfärd. Minister Anna-Maja Henriksson och Thomas Blomqvist, minister för  nordiskt samarbete och jämställdhet, är nöjda med resultatet från regeringens budgetförhandlingar där man fattade beslut som bland annat förbättrar sysselsättningen. Regeringen förbinder sig också till att garantera ett stabilt företagsklimat och en förutsägbar beskattning, vilket är viktigt med tanke på företagens intresse att investera och anställa i Finland. Regeringens beslut att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå förstärker företagens konkurrenskraft och är ett av de viktigaste näringspolitiska besluten som gjorts under det senaste åren.

- Nu har regeringen fattat beslut som ska skapa förutsättningar för minst 31 000 nya arbetstillfällen. Samtidigt höjde regeringen sysselsättningsmålet till 80 000. Jag är glad att vi trots en pågående coronakris nu kunnat fatta beslut om strukturella reformer på arbetsmarknaden för att få fler människor i jobb. Regeringen vill bland annat stärka ställningen på arbetsmarknaden för de som är över 55 år, skapa mera sporrande tjänster för att hjälpa arbetslösa att hitta jobb enligt en nordisk modell och höja finländarnas kunskapsnivå bland annat genom den förlängda läroplikten och läroavtal. Dagvårdsavgifterna sänks. Dessutom ska processerna för att rekrytera utländsk arbetskraft försnabbas. Vi gör också ett viktigt regionalt försök för att lätta byråkratin kring behovsprövning, säger Anna-Maja Henriksson. 

- Målsättningen är att antalet sysselsatta bland de som är över 55 ska öka med minst 10 000 samtidigt som deras ställning på arbetsmarknaden förbättras och välmående i arbetet ökar. Bollen är nu hos arbetsmarknadsparterna. Lyckas de inte inom november hitta lösningar så kommer regeringen att fatta de nödvändiga besluten, konstaterar Henriksson. 

Den så kallade navigatorverksamheten som hjälper unga in i arbetslivet får tilläggsstöd, och den ska fungera också på svenska.

Regeringen har också förbundit sig till att bland annat främja lönejämställdhet, förhindra diskriminering och genomföra en familjeledighetsreform. 

- Jämställdheten beaktas tydligt i budgetbesluten. Regeringen har förbundit sig till att granska jämställdhetspåverkan av alla sysselsättningsåtgärder, och till att främja lönetransparens och likalön, samt genomföra familjeledighetsreformen. Mer fokus har även lagts på könskonsekvensbedömningar i budgetförslaget än tidigare, säger Blomqvist. Därtill är det betydelsefullt att regeringen höjer finansieringen av skyddshemmen till 23,5 miljoner. Det utgör en markant ökning till exempel jämfört med år 2016 då summan var endast 11,5 miljoner euro.

- Jag är speciellt glad för de satsningar vi nu gör på unga och familjer. Vi vill att unga smidigare kommer in i arbetslivet, att möjligheterna till läroavtal blir bättre och att det ska bli enklare att kombinera familjeliv och jobb. I samband med vårens ramförhandlingar kommer vi dessutom också att fatta beslut om en möjlig utvidgning av hushållsavdraget, säger Blomqvist. 

- Regeringen vill trygga en stabil, sporrande och förutsägbar verksamhetsmiljö för företagen, samt förutsägbara verksamhetsförutsättningar och beskattning, vilket möjliggör investeringar och skapar nya arbetsplatser. Det är en förutsättning för att höja sysselsättningen, konstaterar Henriksson. För oss är det viktigt att vi satsar på företagens konkurrenskraft genom att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå. Dessutom skapar vi en ny mekanism för att stöda industrins elektrifiering och övergång till klimatsmarta lösningar istället för utsläppshandelskompensationen och vi fortsätter halvera farledsavgifterna. Regeringen kommer därtill före ramförhandlingarna 2021 att göra en strategi för industrin, säger Henriksson.

Utöver industrins konkurrenskraftspaket stöder regeringen också småföretagare bland annat via en höjning av momsgränsen från 10 000 till 15 000 euro.

Regeringen kommer också ta vara på de möjligheter som EU:s återhämtningsverktyg erbjuder och skapa ett program för Finlands hållbara tillväxt. Programmets fokus ligger på sex tyngdpunkter som stärker framtidens välmående, den gröna omställningen, digitaliseringen, vården arbetsplatser och hållbar tillväxt.

- I de turbulenta tider vi lever i är det också oerhört viktigt med ett trovärdigt försvar. Hornetarna ska få sina ersättare och beslut om anskaffningen av jatkplanen görs under nästa år, säger Henriksson.

Stöd till kommunerna och tredje sektor

- Kommunernas ekonomi har länge varit trängd och coronakrisen har ytterligare förvärrat situationen. Därför har vi kommit överens om flera åtgärder som är bra och viktiga för kommunerna, bland annat att höja kommunernas andel av samfundsskatten för nästa år med 12 % och höja statsandelarna med 300 miljoner. Dessutom höjs statsandelarna för år 2020 med 400 miljoner euro, och sjukvårdsdistrikten får 200 miljoner euro, säger Blomqvist.

- Viktigt är också att vi kommer att ersätta kommunerna och sjukvårdsdistrikten för de direkta kostnaderna som förorsakats av coronakrisen. Var och en ska kunna bli testad vid behov och spårningen ska fungera. Vi kommer också att täcka kostnaderna för coronavaccin till befolkningen. Dessutom satsar vi totalt 450 miljoner på att minska vårdskulden som uppstått till följd av coronakrisen. Det handlar bland annat om operationer och tandvård som skjutits upp, säger Henriksson.

- På grund av coronakrisen har intäkterna för Veikkaus kraftigt gått ner. Därför har finansieringen för de föreningar och organisationer som via Veikkauspengar bidrar till så mycket viktigt i samhället varit ett stort orosmoment. Jag är därför mycket nöjd att vi ser till att organisationerna – såväl inom utbildningssektorn och kulturen som inom den hälsofrämjande sektorn – nu får sin finansiering tryggad för nästa år. Tredje sektorn gör här en helt avgörande insats för såväl barn som äldre, säger Henriksson.

- Vi satsar också på barnfamiljerna och de unga. Dagvårdens avgifter sänks med 70 miljoner, förlängda läroplikten införs, yrkesskolornas resurser stärks och studerandes måltidsstöd höjs. Det är alla viktiga satsningar. Dessutom är jag glad att vi kan höja flyktingkvoten till 1050, säger Henriksson. 

Viktiga beslut om miljö, naturresurser och klimat

I enlighet med regeringsprogrammet skall användningen av torv som energikälla åtminstone halveras före 2030. 

- Utsläppshandeln är ett starkt styrmedel i denna fråga, men regeringen vill försäkra sig om att målet om en halvering uppnås, säger Henriksson. Vi beslöt därför att ge en expertgrupp i uppgift att utarbeta en så kallad golvprismodell som garanterar att användningen av energitorv minskar som planerat, även om priset på utsläppsrätter skulle sjunka.

- Med tanke på jordbrukets verksamhetsförutsättningar innehåller budgetförslaget positiva element. I juli fick Finland, på EU-toppmötet, ett gott resultat vad gäller vår andel av EU:s jordbruksfinansiering. Därför är det ytterst glädjande att vi nu har skrivningar i statsbudgeten om en nationell medfinansiering så att vi kan använda EU-medlen fullt ut, säger Blomqvist. Med hjälp av EU-finansieringen och de nationella medlen tryggar vi en produktion av ren och inhemsk mat och skapar arbetsplatser. 

Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00