Vi förnyar Finland och hanterar coronakrisen 

16.09.2020 kl. 18:22
En höjd sysselsättning och ett gynnsamt företagsklimat är viktiga förutsättningar för att vi ska trygga vår välfärd.

 

-  Regeringen tar i detta utmanande läge helhetsansvar för Finland och skapar framtidstro. Vi har fattat centrala beslut för att förnya vårt goda land och som tar oss över coronakrisen, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson. I detta konjunkturläge behövs stimulans för att få hjulen att snurra. 

En höjd sysselsättning och ett gynnsamt företagsklimat är viktiga förutsättningar för att vi ska trygga vår välfärd. Minister Anna-Maja Henriksson och Thomas Blomqvist, minister för  nordiskt samarbete och jämställdhet, är nöjda med resultatet från regeringens budgetförhandlingar där man fattade beslut som bland annat förbättrar sysselsättningen. Regeringen förbinder sig också till att garantera ett stabilt företagsklimat och en förutsägbar beskattning, vilket är viktigt med tanke på företagens intresse att investera och anställa i Finland. Regeringens beslut att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå förstärker företagens konkurrenskraft och är ett av de viktigaste näringspolitiska besluten som gjorts under det senaste åren.

- Nu har regeringen fattat beslut som ska skapa förutsättningar för minst 31 000 nya arbetstillfällen. Samtidigt höjde regeringen sysselsättningsmålet till 80 000. Jag är glad att vi trots en pågående coronakris nu kunnat fatta beslut om strukturella reformer på arbetsmarknaden för att få fler människor i jobb. Regeringen vill bland annat stärka ställningen på arbetsmarknaden för de som är över 55 år, skapa mera sporrande tjänster för att hjälpa arbetslösa att hitta jobb enligt en nordisk modell och höja finländarnas kunskapsnivå bland annat genom den förlängda läroplikten och läroavtal. Dagvårdsavgifterna sänks. Dessutom ska processerna för att rekrytera utländsk arbetskraft försnabbas. Vi gör också ett viktigt regionalt försök för att lätta byråkratin kring behovsprövning, säger Anna-Maja Henriksson. 

- Målsättningen är att antalet sysselsatta bland de som är över 55 ska öka med minst 10 000 samtidigt som deras ställning på arbetsmarknaden förbättras och välmående i arbetet ökar. Bollen är nu hos arbetsmarknadsparterna. Lyckas de inte inom november hitta lösningar så kommer regeringen att fatta de nödvändiga besluten, konstaterar Henriksson. 

Den så kallade navigatorverksamheten som hjälper unga in i arbetslivet får tilläggsstöd, och den ska fungera också på svenska.

Regeringen har också förbundit sig till att bland annat främja lönejämställdhet, förhindra diskriminering och genomföra en familjeledighetsreform. 

- Jämställdheten beaktas tydligt i budgetbesluten. Regeringen har förbundit sig till att granska jämställdhetspåverkan av alla sysselsättningsåtgärder, och till att främja lönetransparens och likalön, samt genomföra familjeledighetsreformen. Mer fokus har även lagts på könskonsekvensbedömningar i budgetförslaget än tidigare, säger Blomqvist. Därtill är det betydelsefullt att regeringen höjer finansieringen av skyddshemmen till 23,5 miljoner. Det utgör en markant ökning till exempel jämfört med år 2016 då summan var endast 11,5 miljoner euro.

- Jag är speciellt glad för de satsningar vi nu gör på unga och familjer. Vi vill att unga smidigare kommer in i arbetslivet, att möjligheterna till läroavtal blir bättre och att det ska bli enklare att kombinera familjeliv och jobb. I samband med vårens ramförhandlingar kommer vi dessutom också att fatta beslut om en möjlig utvidgning av hushållsavdraget, säger Blomqvist. 

- Regeringen vill trygga en stabil, sporrande och förutsägbar verksamhetsmiljö för företagen, samt förutsägbara verksamhetsförutsättningar och beskattning, vilket möjliggör investeringar och skapar nya arbetsplatser. Det är en förutsättning för att höja sysselsättningen, konstaterar Henriksson. För oss är det viktigt att vi satsar på företagens konkurrenskraft genom att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå. Dessutom skapar vi en ny mekanism för att stöda industrins elektrifiering och övergång till klimatsmarta lösningar istället för utsläppshandelskompensationen och vi fortsätter halvera farledsavgifterna. Regeringen kommer därtill före ramförhandlingarna 2021 att göra en strategi för industrin, säger Henriksson.

Utöver industrins konkurrenskraftspaket stöder regeringen också småföretagare bland annat via en höjning av momsgränsen från 10 000 till 15 000 euro.

Regeringen kommer också ta vara på de möjligheter som EU:s återhämtningsverktyg erbjuder och skapa ett program för Finlands hållbara tillväxt. Programmets fokus ligger på sex tyngdpunkter som stärker framtidens välmående, den gröna omställningen, digitaliseringen, vården arbetsplatser och hållbar tillväxt.

- I de turbulenta tider vi lever i är det också oerhört viktigt med ett trovärdigt försvar. Hornetarna ska få sina ersättare och beslut om anskaffningen av jatkplanen görs under nästa år, säger Henriksson.

Stöd till kommunerna och tredje sektor

- Kommunernas ekonomi har länge varit trängd och coronakrisen har ytterligare förvärrat situationen. Därför har vi kommit överens om flera åtgärder som är bra och viktiga för kommunerna, bland annat att höja kommunernas andel av samfundsskatten för nästa år med 12 % och höja statsandelarna med 300 miljoner. Dessutom höjs statsandelarna för år 2020 med 400 miljoner euro, och sjukvårdsdistrikten får 200 miljoner euro, säger Blomqvist.

- Viktigt är också att vi kommer att ersätta kommunerna och sjukvårdsdistrikten för de direkta kostnaderna som förorsakats av coronakrisen. Var och en ska kunna bli testad vid behov och spårningen ska fungera. Vi kommer också att täcka kostnaderna för coronavaccin till befolkningen. Dessutom satsar vi totalt 450 miljoner på att minska vårdskulden som uppstått till följd av coronakrisen. Det handlar bland annat om operationer och tandvård som skjutits upp, säger Henriksson.

- På grund av coronakrisen har intäkterna för Veikkaus kraftigt gått ner. Därför har finansieringen för de föreningar och organisationer som via Veikkauspengar bidrar till så mycket viktigt i samhället varit ett stort orosmoment. Jag är därför mycket nöjd att vi ser till att organisationerna – såväl inom utbildningssektorn och kulturen som inom den hälsofrämjande sektorn – nu får sin finansiering tryggad för nästa år. Tredje sektorn gör här en helt avgörande insats för såväl barn som äldre, säger Henriksson.

- Vi satsar också på barnfamiljerna och de unga. Dagvårdens avgifter sänks med 70 miljoner, förlängda läroplikten införs, yrkesskolornas resurser stärks och studerandes måltidsstöd höjs. Det är alla viktiga satsningar. Dessutom är jag glad att vi kan höja flyktingkvoten till 1050, säger Henriksson. 

Viktiga beslut om miljö, naturresurser och klimat

I enlighet med regeringsprogrammet skall användningen av torv som energikälla åtminstone halveras före 2030. 

- Utsläppshandeln är ett starkt styrmedel i denna fråga, men regeringen vill försäkra sig om att målet om en halvering uppnås, säger Henriksson. Vi beslöt därför att ge en expertgrupp i uppgift att utarbeta en så kallad golvprismodell som garanterar att användningen av energitorv minskar som planerat, även om priset på utsläppsrätter skulle sjunka.

- Med tanke på jordbrukets verksamhetsförutsättningar innehåller budgetförslaget positiva element. I juli fick Finland, på EU-toppmötet, ett gott resultat vad gäller vår andel av EU:s jordbruksfinansiering. Därför är det ytterst glädjande att vi nu har skrivningar i statsbudgeten om en nationell medfinansiering så att vi kan använda EU-medlen fullt ut, säger Blomqvist. Med hjälp av EU-finansieringen och de nationella medlen tryggar vi en produktion av ren och inhemsk mat och skapar arbetsplatser. 

Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15