Vuxna sparar och barnen betalar

17.09.2020 kl. 07:00
Under de senaste 30 åren har nästan hälften av Finlands grundskolor lagts ner.

Nedläggningarna har nästan enbart drabbat skolor på landsbygden och i skärgården. Långa skolvägar har blivit vardagsmat för många barn och unga. Tyvärr vet vi väldigt lite om det pris som barnen betalar för den här utvecklingen.

Oftast då beslut fattas är det barnets intressen som tävlar mot ekonomin. Skolnedläggningar motiveras ofta med tvingande strukturella skäl och inbesparningar. Frågan lyder -  är det faktiskt så här? Leder skolsammanslagningar i längden till inbesparningar – och i sådana fall hurdana? Trots att det skett väldigt många skolnedläggningar finns det knappt någon forskning alls om hur det här påverkar barnen eller om det alls föds de inbesparingar man motiverar stängningen med. Skolnedläggningar väcker mycket känslor och det har blivit lite av tabu att öppna upp ämnet igen efter att den värsta stormen lagt sig. För att kunna skapa en trygg skolmiljö för barnen även framöver, är det verkligt viktigt att följa upp vilka effekter en skolsammanslagning fått och att utvärdera huruvida beslutet påverkar närmiljön.

Vill vi ha ett Finland som är världens mest barnvänliga land måste vi kunna se på andra faktorer än enbart de ekonomiska då skolnätverket planeras och ses över. Då det kommer till beslut som gäller våra barn och unga måste vi bli bättre på att fatta dem ur barnets synvinkel. En skolsammanslagning kanske åstadkommer inbesparningar i en excelkolumn men istället uppstår andra kostnader och konsekvenser. Långa skolvägar betyder mindre fritid. Långa skolvägar innebär mer sittande. Negativa konsekvenser kan inte alltid enbart räknas i euro och cent.

En trygg och jämlik skolgång är något alla barn har rätt till. Undervisningen ska ges på lika villkor i tillräcklig utsträckning i hela landet. Så står det i lagen om grundläggande utbildning. I lag stiftas även om hur lång den dagliga skolresan maximalt får vara. Med väntetider inberäknade får resan ta högst två och en halv timme, är barnet över 13 år får resan maximalt ta tre timmar. I lag finns det alltså en högsta gräns men i praktiken har den här gränsen i många fall blivit det normala. Det maximala har gjorts till det normala.

Det är värt att notera att skolan på många håll är mer än bara en undervisningsenhet. Försvinner den lokala skolan, försvinner även mycket av det sociala nätverket på orten. Speciellt på mindre orter och på ställen där undervisningsspråket i skolan är en liten minoritet, är skolan det stället som skapar kulturell samhörighet och gemenskap. Går det här förlorat skadas också den lokala gemenskapen och tillhörigheten.

I dagens digitaliserade värld ser jag ändå en glimma ljus när det kommer till landsbygdsskolornas framtidsutsikter. Med hjälp av digitala hjälpmedel kan man finna alternativa lösningar för framtidens landsbygdsskolor. Här skulle jag gärna vilja se pilotprojekt, innovationer och skräddarsydda lösningar. Finns det vilja, finns det sätt.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00