Sommarens sista vers

05.09.2020 kl. 15:30
Vi lever nu första veckan av september. Sensommaren har ändå visat sig från sin vackraste sida och än känns det inte riktigt som om hösten ligger i luften. Men andra saker pekar obönhörligen på att hösten är här.

Ett säkert hösttecken är att riksdagen inlett sin höstsession. Även om jag redan jobbat många veckor var det roligt att återse alla kolleger i riksdagen, men i stället för kramar och handslag blev det denna gång ”coronahälsningen”, det vill säga armbåge mot armbåge.

 

Efter en annorlunda vår och sommar tror jag att många har börjat vänja sig vid det ”nya normala”. Coronaviruset kommer nämligen att påverka vår vardag tills vi får ett pålitligt vaccin. Därför ska vi fortsätta hålla avstånden, sköta vår handhygien noggrant, ha ansiktsmask då vi inte kan und­vika närkontakter, göra distansarbete när det är möjligt.

 

Veckans "hit" är den nya mobilappen, Coronablinkern. Coronablinkern är en viktig del av regeringens strategi testa, spåra, isolera, behandla. I skrivande stund har över 1,4 miljo­ner personer laddat ner appen, vilket är jättebra! Jag rekommenderar alla som inte ännu har laddat ner den att göra det, om det bara är möjligt för er. Med hjälp av den kan vi alla tillsammans vara med och hindra smittspridningen.

 

Mobilappen samt en hög testningskapacitet är viktiga verktyg i den fortsatta kampen mot coronaviruset. Corona­blinkern är trygg att använda och sparar till exempel inte personuppgifter.

 

Jag är också glad över att regeringen i torsdags på min föredragning kunde tillsätta en oberoende utredningsgrupp i anslutning till Olycks­utredningscentralen för att undersöka hur coronapandemin har hanterats i Finland. Jag tycker att det är mycket bra att vi får ett helhetsperspektiv på händelseförloppet och åtgärdsförslag för hur man kan förbättra samhällets beredskap i framtiden. Utredningen gäller tiden 1.1–31.7, det vill säga coronans första våg.

 

Coronasituationen i Finland just nu är hygglig och nu gäller det att hitta balansen i den nya vardagen. Det huvud­sakliga ansvaret för restriktionsbeslut i kampen mot coro­nan har flyttats till våra kommunala och regionala myndig­heter. Det här lägger också mera vikt vid att myndigheterna kan kommunicera tydligt och smidigt. Tanken är inte att vi måste följa exakt samma begränsningar i hela landet, utan de kan variera beroende på virusläget. Nu är det viktigt att vi också funderar på vad vi kan göra för att stöda våra lokala företag och kulturevenemang. En av sommarens höjdpunkter för mig var ett besök till Oravais sommarteater.

 

Ett annat säkert tecken på att hösten är här är regeringens årliga budgetria som går av stapeln om cirka en vecka. På vårt bord ligger många stora och viktiga frågor. Nu behövs åtgärder som stärker sysselsättningen och den offentliga ekonomin. Behovet av reformer på arbetsmarknaden är minst lika stort som det var före coronaepidemin började, om inte större. Det är också viktigt att minnas att nya arbetsplatser skapas främst i de små och medelstora företagen.

 

Företagen behöver en förutsebar och konkurrenskraftig omgivning som sporrar till investeringar. SFP har en längre tid talat för bland annat mer lokala avtal, större flexibilitet när det gäller att kombinera familj och arbete samt att man ska ta vara på den resurs äldre i sam­hället utgör.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00