Hjulen ska hållas i rullning

05.09.2020 kl. 13:52
Mina ögon fastnade här om dagen på en rubrik i mitt flöde på sociala medierna. Den löd fritt översatt: Förbered dig på den tredje vågen, i stället för en katapult kommer en bazooka.

Nej, en tredje våg är inte på kommande, förhoppningsvis har vi ett vaccin mot Covid-19 innan den visar sig. Men blogginläggets skribent Tommi Laihos ville locka till läsning, han lyckades.

I det välskrivna blogginlägget funderade Laiho bland annat på effekterna av mediernas rapportering av COVID-19, speciellt rapporteringen om den andra vågen, och hur vi nu under det senaste halvåret tvingats tänka om kring vår vardag.

Laiho lyfte fram hälsoeffekterna nu och på sikt. Vad innebär detta gällande det psykiska välmåendet, vad har isoleringen haft för effekter ur ett socialt perspektiv. Vi håller på att tappa den sociala kontakten, menar han.

Vi är alla olika, det finns stor skillnad på hur vi är vana att röra på oss och umgås. Det finns kanske sådana som aldrig haft så gott om tid att träffa vänner och bekanta som i sommar, säkerhetsavstånden har naturligtvis beaktats. Det handlar om våra vanor, också konsumtionsvanor.

Kommunernas ekonomi har länge varit tuff och befaras bli ännu tuffare nästa år. Coronan har slagit extra hårt mot städer och kommuner med stark tillväxt och där människor är vana att använda sig av service. Bland annat på grund av restriktionerna har flera ställen som erbjuder servicetjänster tvingats stänga. Personal inom branschen blivit arbetslösa eller permitterade, vilket även minskar på skatteintäkterna. Det i sin tur skapar mindre förutsättningar för kvalitativ vård, skola och omsorg. 

Också i Österbotten har antalet arbetslösa ökat kraftigt, med över 50 procent jämfört med motsvarande i fjol. Lägg därtill alla permitterade. Vi hoppas naturligtvis att det är tillfälligt samtidigt som vi vet att Österbottniska företag har återhämtat sig relativt snabbt, i viss mån också genom uppfinningsrikedom men även tack vare statligt stöd. En del väntas ha nedgången framför sig, till exempel inom viktiga exportindustrin.

Det är vi viktigt att hålla hjulen i rullning. I budgetrian i mitten av månaden kommer sysselsättningen att ha en bärande roll. Här finns inget enkelt svar utan det handlar om en stor helhet. I samband med vårt sommarmöte i augusti lyfte vi i SFP 15 punkter hur vi ska nå regeringens mål med fler sysselsatta.

Framtidstro och investeringsvilja är viktigt. Johnny Åkerholm förundrade sig i Vbl i början av veckan varför ingen vill investera i Finland. Han oroade sig helt befogat att finländska företag förtjänat 80 miljarder euro mera än de investerat under de 10 senaste åren. Också den här frågan är ytterst viktig att belysa då nästa års statsbudget behandlas.

I övrigt inleddes riksdagens höstsession på allvar i tisdags. Det skedde denna gång i arbetets tecken utan officiella öppningsceremonier.

Hösten i riksdagen kommer åtminstone inledningsvis att fortsätta enligt samma mönster som i våras med reducerat manskap i plenum, fler distanshöranden och mera distansarbete. Allt detta göra för att minimera COVID-19s framfart men ändå så att beslutsgången fungerar smärtfritt.

I motsats till våren kommer även att större lagpaket, såsom till exempel förlängda läroplikten, att behandlas vid sidan coronarelaterade frågor, dit till exempel EUs återhämtningsfond kan räknas. Stor beslut inför framtiden väntar.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00