Hjulen ska hållas i rullning

05.09.2020 kl. 13:52
Mina ögon fastnade här om dagen på en rubrik i mitt flöde på sociala medierna. Den löd fritt översatt: Förbered dig på den tredje vågen, i stället för en katapult kommer en bazooka.

Nej, en tredje våg är inte på kommande, förhoppningsvis har vi ett vaccin mot Covid-19 innan den visar sig. Men blogginläggets skribent Tommi Laihos ville locka till läsning, han lyckades.

I det välskrivna blogginlägget funderade Laiho bland annat på effekterna av mediernas rapportering av COVID-19, speciellt rapporteringen om den andra vågen, och hur vi nu under det senaste halvåret tvingats tänka om kring vår vardag.

Laiho lyfte fram hälsoeffekterna nu och på sikt. Vad innebär detta gällande det psykiska välmåendet, vad har isoleringen haft för effekter ur ett socialt perspektiv. Vi håller på att tappa den sociala kontakten, menar han.

Vi är alla olika, det finns stor skillnad på hur vi är vana att röra på oss och umgås. Det finns kanske sådana som aldrig haft så gott om tid att träffa vänner och bekanta som i sommar, säkerhetsavstånden har naturligtvis beaktats. Det handlar om våra vanor, också konsumtionsvanor.

Kommunernas ekonomi har länge varit tuff och befaras bli ännu tuffare nästa år. Coronan har slagit extra hårt mot städer och kommuner med stark tillväxt och där människor är vana att använda sig av service. Bland annat på grund av restriktionerna har flera ställen som erbjuder servicetjänster tvingats stänga. Personal inom branschen blivit arbetslösa eller permitterade, vilket även minskar på skatteintäkterna. Det i sin tur skapar mindre förutsättningar för kvalitativ vård, skola och omsorg. 

Också i Österbotten har antalet arbetslösa ökat kraftigt, med över 50 procent jämfört med motsvarande i fjol. Lägg därtill alla permitterade. Vi hoppas naturligtvis att det är tillfälligt samtidigt som vi vet att Österbottniska företag har återhämtat sig relativt snabbt, i viss mån också genom uppfinningsrikedom men även tack vare statligt stöd. En del väntas ha nedgången framför sig, till exempel inom viktiga exportindustrin.

Det är vi viktigt att hålla hjulen i rullning. I budgetrian i mitten av månaden kommer sysselsättningen att ha en bärande roll. Här finns inget enkelt svar utan det handlar om en stor helhet. I samband med vårt sommarmöte i augusti lyfte vi i SFP 15 punkter hur vi ska nå regeringens mål med fler sysselsatta.

Framtidstro och investeringsvilja är viktigt. Johnny Åkerholm förundrade sig i Vbl i början av veckan varför ingen vill investera i Finland. Han oroade sig helt befogat att finländska företag förtjänat 80 miljarder euro mera än de investerat under de 10 senaste åren. Också den här frågan är ytterst viktig att belysa då nästa års statsbudget behandlas.

I övrigt inleddes riksdagens höstsession på allvar i tisdags. Det skedde denna gång i arbetets tecken utan officiella öppningsceremonier.

Hösten i riksdagen kommer åtminstone inledningsvis att fortsätta enligt samma mönster som i våras med reducerat manskap i plenum, fler distanshöranden och mera distansarbete. Allt detta göra för att minimera COVID-19s framfart men ändå så att beslutsgången fungerar smärtfritt.

I motsats till våren kommer även att större lagpaket, såsom till exempel förlängda läroplikten, att behandlas vid sidan coronarelaterade frågor, dit till exempel EUs återhämtningsfond kan räknas. Stor beslut inför framtiden väntar.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15