Forskning behövs över hur skolstängningar påverkar barnen

14.09.2020 kl. 13:47
Sedan år 1990 har ungefär 100 grundskolor lagts ner varje år, vilket betyder att över hälften av landets grundskolor har stängts under de senaste 30 åren.

Nedläggningarna drabbar nästan kategoriskt skolor på landsbygden och i skärgården. Den här utvecklingen bekymrar 


- Skolan är mycket mer än bara en undervisningsenhet. Skolan är en viktig livsnerv på mindre orter och det sociala nätverket som uppstår kring skolan har stor betydelse på det lokala planet, säger riksdagsledamot (SFP) och Skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist.

Trots att omfattande skolnedläggningar har skett finns det ytterst lite forskning om hur stängningarna påverkat barnen. 

- Alla barn har rätt till en jämlik och trygg skolgång. Skolnedläggningar motiveras ofta med inbesparningar men forskning saknas i hur skolsammanslagningar och lång skolväg påverkar barns och ungas psykiska och fysiska välmående och de social- och hälsovårdskostnader det här medför, säger Bergqvist

Bergqvist och hela skärgårdsdelegationen vill se forskning kring effekterna som skolnedläggningar har på barn- och unga. Skärgårdsdelegationen beslöt vid sitt förra möte att utreda möjligheterna att föra frågan vidare tillsammans med landsbygdspolitiska aktörer.
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30