Äntligen kan vi öppna till Sverige

11.09.2020 kl. 12:41

- Så gott som varje dag då jag vaknat det senaste halvåret har jag önskat att det är idag vi kan öppna gränserna till hela Norden. Både som finländare och i mitt uppdrag som nordisk samarbetsminister har de stängda gränserna varit ett tecken på att allting inte är som det ska, säger minister Thomas Blomqvist.

Regeringen har beslutat att luckra upp inreserestriktionerna så att de som kommer från länder med maximalt 25 smittade per 100 000 invånare på två veckor inte behöver sitta i karantän. Det har även fattats beslut om specialvillkor för gränsområdena. Det här betyder bland annat att resandet mellan Sverige och Finland blir lättare.

- Med inget annat land har Finland så täta kontakter som med Sverige. På det ekonomiska planet är det här mycket klart, drygt tio procent av såväl vår export som import sker med Sverige och det finns flera företag som ägs av både finländska som svenska intressenter. Men minst lika viktiga är de personliga banden mellan invånarna. Väldigt många finländare har nära familj, släktingar och bekanta i grannlandet. Det har känts mycket hårt att höra om situationer då till exempel människor inte kunnat träffa sina nyfödda barnbarn eller haft svårt att besöka sina ålderstigna släktingar.

Bedömningen är nu att gränsöppnandet kan ske säkert och tryggt bl.a tack vare en förbättrad testnings- och spårningskapacitet. I fortsättningen krävs ett negativt coronatestresultat för att resa till Finland om antalet fall är över 25 per 100 000 invånare. Det här gäller ändå inte de flesta nordiska eller baltiska länder.

- Regeringens viktigaste uppgift är att värna om finländarnas liv och hälsa. Nu har vi ändå redskapen att kunna öppna gränserna och tillåta inresa under vissa villkor och för Sveriges del bidrar naturligtvis det dramatiskt förbättrade smittläget. Speciellt gläder det mig att vi nu kan ge tydliga budskap till våra gränsregioner där en stängd gräns hör till allt annat än det normala. En stängd gräns med gränskontroller har försvårat vardagen på ett mycket besvärligt och beklagligt sätt. Vi ser även ekonomiska förluster för våra länder, våra företag och privatpersoner och en hel del andra utmaningar i våra gränsregioner. 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15