Statsministerns upplysning om EU:s återhämtningsfond

09.09.2020 kl. 14:53
Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.

Ärade talman,

 

Dagens debatt och statsministerns upplysning handlar djupast sett om vår inställning till EU och Europa. Vill vi se Finland som en uppbygglig aktör i det europeiska samarbetet? Eller vill vi att Finland allt mer stänger ut sig från internationellt samarbete och den naturliga referensram som Norden och Europa är för oss?

Kritikerna av EU:s återhämtningsfond gör det för lätt för sig. Det är enkelt att vara domedagsprofet om man låter bli att ärligt och seriöst sätta sig in i vad det handlar om.

Ingen kan förneka hur hårt coronapandemin har slagit mot ekonomierna i Europa. Att det nu behövs starka gemensamma återhämtningsåtgärder handlar inte om fattighjälp till vissa delar av Europa, utan är något som är nödvändigt för hela EU.

Finland kommer att få drygt tre miljarder euro i coronastöd. Pengarna kommer att styras framför allt till investeringar som skapar hållbar tillväxt.

 

Vi kommer att utnyttja dem för att förnya hälsovårdssektorn och arbetsmarknaden, höja sysselsättningsgraden och förbättra jämställdheten mellan könen. Investeringarna kommer särskilt att inrikta sig på hållbara energilösningar, klimatförändringen och digitaliseringen.

Ju bättre särskilt Tyskland och Frankrike – men också svårt drabbade coronaländer såsom Spanien, Italien och andra länder – lyckas med sin återuppbyggnad, desto mer gynnas Finlands exportindustri. Vi behöver ett Europa som återhämtar sig på bred front.

 

Ärade talman,

Sannfinländarna och andra som vill höra till de hårdaste kritikerna av återhämtningspaketet borde ta sig tid att läsa Finlands Banks expertutlåtande om EU:s återhämtningsfond, som riksbanken gav redan i juni. Det är en god lektion i vad återhämtningsfonden handlar om och vad den inte handlar om. I expertutlåtandet konstateras att krisen inverkar på Finlands export i betydande grad och att verkningarna kan delvis bli långvariga. Vidare framhålls att förtroendet för EU:s och euroområdets förmåga att svara på gemensamma problem är i vågskålen.

Med den kunskapen i bagaget skulle vi ha sluppit en pseudopolitisk debatt om juridik och kunnat koncentrera oss på hur EU bättre kan svara mot framtidens krav.

SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att statsminister Sanna Marin och Europaminister Tytti Tuppurainen lyckades väl på det avgörande toppmötet i slutet av juli. Finlands mål att bidragsdelen minskades uppfylldes och Finland lyckades i EU:s långtidsbudget förhandla sig till ett betydande nationellt kuvert för att utveckla vår landsbygd. Dessa pengar kommer att bidra till att skapa ett mer ekologiskt hållbart jordbruk.

Också rättsstatsprincipen avancerade enligt Finlands målsättningar.

Ärade talman,

Återhämtningspaketet är en lösning av engångsnatur i ett ytterst exceptionellt världsläge.

Vi måste också tänka på vad som skulle ha varit alternativet. Alternativet till paketet var ingen överenskommelse alls. Det skulle ha varit ett hårt bakslag. Det skulle ha betytt förtroendekris på finansmarknaden, fördjupade politiska konflikter i hela EU-politiken och en avstannad återhämtning. I det skenet ter sig resultatet som verkligen bra, också ur finländsk synvinkel.

Precis som under eurokrisen för tio år sedan talar motståndarna till paketet mest om framtida säkerheter och förluster.  Men vi frågar: var finns oron för EU:s framtid och alla de inhemska arbetsplatser som riskerar gå förlorade utan återhämtningsåtgärder?

För EU är det en trovärdighetsfråga att strängt hålla fast vid genomskinliga och logiska beslutsprocesser då fonden nu ska användas för att påskynda återhämtningen.

Och sist, men inte minst, vill jag påminna om att detta inte endast handlar om ekonomi. Vi vill se ett starkare EU med handlingskraft och vilja till gemensamma lösningar på övernationella frågor, mer solidaritet mellan människor i vårt Europa.

Aldrig har Europa varit mer hem för oss än nu. Människor bor och har nära familjeband över gränserna. De unga kan studera i Europas finaste universitetsstäder. Det är alltså dags för politikerna och beslutsfattandet att komma ifatt utvecklingen och se vad vi kan åstadkomma tillsammans, vi européer.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00