Användningen av trä i byggandet har flera fördelar

08.09.2020 kl. 17:44
Användningen av trä som byggnadsmaterial ska fördubblas under regeringsperioden. I regeringsprogrammet finns flera åtgärder som skall föra utvecklingen i rätt riktning, bland annat  de nationella målen för träbyggande som publicerats i dag.

- Användningen av trä har flera fördelar eftersom användningen av trä bidrar såväl till en ökad sysselsättning i Finland som till en positiv klimatpåverkan, säger minister Thomas Blomqvist som själv är med i regeringens klimat- och energipolitiska ministerarbetsgrupp som fastställde målen för offentligt byggande. Förutom att träbyggnader är klimatsmarta då de lagrar kolet för en lång tid framåt och skapar arbetstillfällen har det också visat sig att de allmänt upplevs som trivsamma och hälsosamma att vistas i.

De fastställda procentuella målen som publicerades i dag gäller offentligt byggande. Målet är att totalt sett öka andelen från nuvarande 15 % till 45 % och det finns olika delmål till exempel för skolbyggnader, byggnader som används inom vården och bostadshus.

- Ett ökat offentligt byggande är en viktig motor med tanke på att öka byggandet i trä över lag, säger Thomas Blomqvist. Speciellt kommunerna har en stor roll och stora möjligheter att påverka utvecklingen, säger Blomqvist. Det här dels genom samhällsplaneringen, där kommunen kan inverka såväl i generalplaner som i detaljplaner, samt direkt i sina egna beslut gällande till exempel byggandet av skolor.

- Finland har ställt som mål att vara klimatneutralt senast år 2035. Ett ökat byggande i trä är en viktig komponent för att minska de fossila utsläppen. Trä är det enda förnybara byggnadsmaterialet. Utvecklingen går i rätt riktning och det finns företag som satsar på modern trähusproduktion och  vissa goda exempel på moderna trähusområden eller enskilda byggnader som kan tjäna som förebilder. Vår uppgift är att ytterligare skynda på denna utveckling.

Regeringens åtgärdsprogram för ökat träbyggande innehåller till exempel stöd till utvecklingsprojekt och information, främst till kommunernas anställda och förtroendevalde, så som anskaffningsguider, webinarium och en databas om den offentliga sektorns träbyggnader.  

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15