Temporärt lönestöd behövs för att slå vakt om finländsk sjöfart och sjöarbetsplatser under krisen.

03.09.2020 kl. 13:34
Rederierna i Finland och Sjömansunionen har föreslagit ett temporärt lönestöd för att slå vakt om finländska arbetsplatser till sjöss då rederier lägger upp finländska fartyg och sätter in fartyg med utländsk flagg i stället.

- Vi behöver få ett lönestöd på plats för sjöfarten så att inte fartyg med finländsk flagg slås ut på bekostnad av exempelvis estniskt flaggade fartyg. Silja har redan beslutat att ta finskflaggade Silja Serenade ut trafik för att ersätta det med ett estniskt flaggat fartyg. Om inget görs riskerar fler finskflaggade fartyg att läggas upp då finländsk sjöfart och passagerarsjöfarten kämpar med den värsta krisen någonsin, säger Ålands riksdagsledamot och vice ordföranden i riksdagens maritima grupp Mats Löfström.


- Det är också fint att se att i tid av kris samlas rederierna och sjömansunionen för att tillsammans slå vakt om finländska rederier och sjöarbetsplatser på lång sikt. Det är i detta fall ett föredöme och vi måste inse att största hotet för Finlands näringsliv och arbetsplatser nu inte är på andra sidan förhandlingsbordet, säger Löfström.

- Ett lönestöd på exempelvis 25 % skulle säkerställa konkurrenskraften med utländskt flaggade fartyg under en tid då marknaden är satt ur spel med resebegränsningar och minskade volymer. Det finns goda skäl för att gå inför det, säger Löfström.

Permitterade och i värsta fall arbetslösa sjömän och befäl innebär kostnader för samhället precis som för alla andra permitterade och arbetslösa, samtidigt som vi ser att det fortsatt finns behov av transporter och ett arbete att utföra. Det är inte deras fel att marknaden är satt ur spel. Så genom ett lönestöd för att de och de finskflaggade fartygen ska hållas i arbete i stället för att arbetet sköts med utländskt flaggade fartyg är det inte enbart frågan om ett stöd utan framförallt en investering i att vi i framtiden ska ha en rederinäring med fartyg med finländsk flagg och finländska arbetsplatser. Flera andra europeiska länder har också tagit i bruk lönestöd.

- Jag hoppas att regeringen tar förslaget till behandling i samband med budgetrian. Vi måste slå vakt om finländsk sjöfarts konkurrenskraft så att vi klarar oss också på längre sikt och överlever den här historiska krisen där den vanliga marknaden är satt ur spel, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00