Temporärt lönestöd behövs för att slå vakt om finländsk sjöfart och sjöarbetsplatser under krisen.

03.09.2020 kl. 13:34
Rederierna i Finland och Sjömansunionen har föreslagit ett temporärt lönestöd för att slå vakt om finländska arbetsplatser till sjöss då rederier lägger upp finländska fartyg och sätter in fartyg med utländsk flagg i stället.

- Vi behöver få ett lönestöd på plats för sjöfarten så att inte fartyg med finländsk flagg slås ut på bekostnad av exempelvis estniskt flaggade fartyg. Silja har redan beslutat att ta finskflaggade Silja Serenade ut trafik för att ersätta det med ett estniskt flaggat fartyg. Om inget görs riskerar fler finskflaggade fartyg att läggas upp då finländsk sjöfart och passagerarsjöfarten kämpar med den värsta krisen någonsin, säger Ålands riksdagsledamot och vice ordföranden i riksdagens maritima grupp Mats Löfström.


- Det är också fint att se att i tid av kris samlas rederierna och sjömansunionen för att tillsammans slå vakt om finländska rederier och sjöarbetsplatser på lång sikt. Det är i detta fall ett föredöme och vi måste inse att största hotet för Finlands näringsliv och arbetsplatser nu inte är på andra sidan förhandlingsbordet, säger Löfström.

- Ett lönestöd på exempelvis 25 % skulle säkerställa konkurrenskraften med utländskt flaggade fartyg under en tid då marknaden är satt ur spel med resebegränsningar och minskade volymer. Det finns goda skäl för att gå inför det, säger Löfström.

Permitterade och i värsta fall arbetslösa sjömän och befäl innebär kostnader för samhället precis som för alla andra permitterade och arbetslösa, samtidigt som vi ser att det fortsatt finns behov av transporter och ett arbete att utföra. Det är inte deras fel att marknaden är satt ur spel. Så genom ett lönestöd för att de och de finskflaggade fartygen ska hållas i arbete i stället för att arbetet sköts med utländskt flaggade fartyg är det inte enbart frågan om ett stöd utan framförallt en investering i att vi i framtiden ska ha en rederinäring med fartyg med finländsk flagg och finländska arbetsplatser. Flera andra europeiska länder har också tagit i bruk lönestöd.

- Jag hoppas att regeringen tar förslaget till behandling i samband med budgetrian. Vi måste slå vakt om finländsk sjöfarts konkurrenskraft så att vi klarar oss också på längre sikt och överlever den här historiska krisen där den vanliga marknaden är satt ur spel, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00