Temporärt lönestöd behövs för att slå vakt om finländsk sjöfart och sjöarbetsplatser under krisen.

03.09.2020 kl. 13:34
Rederierna i Finland och Sjömansunionen har föreslagit ett temporärt lönestöd för att slå vakt om finländska arbetsplatser till sjöss då rederier lägger upp finländska fartyg och sätter in fartyg med utländsk flagg i stället.

- Vi behöver få ett lönestöd på plats för sjöfarten så att inte fartyg med finländsk flagg slås ut på bekostnad av exempelvis estniskt flaggade fartyg. Silja har redan beslutat att ta finskflaggade Silja Serenade ut trafik för att ersätta det med ett estniskt flaggat fartyg. Om inget görs riskerar fler finskflaggade fartyg att läggas upp då finländsk sjöfart och passagerarsjöfarten kämpar med den värsta krisen någonsin, säger Ålands riksdagsledamot och vice ordföranden i riksdagens maritima grupp Mats Löfström.


- Det är också fint att se att i tid av kris samlas rederierna och sjömansunionen för att tillsammans slå vakt om finländska rederier och sjöarbetsplatser på lång sikt. Det är i detta fall ett föredöme och vi måste inse att största hotet för Finlands näringsliv och arbetsplatser nu inte är på andra sidan förhandlingsbordet, säger Löfström.

- Ett lönestöd på exempelvis 25 % skulle säkerställa konkurrenskraften med utländskt flaggade fartyg under en tid då marknaden är satt ur spel med resebegränsningar och minskade volymer. Det finns goda skäl för att gå inför det, säger Löfström.

Permitterade och i värsta fall arbetslösa sjömän och befäl innebär kostnader för samhället precis som för alla andra permitterade och arbetslösa, samtidigt som vi ser att det fortsatt finns behov av transporter och ett arbete att utföra. Det är inte deras fel att marknaden är satt ur spel. Så genom ett lönestöd för att de och de finskflaggade fartygen ska hållas i arbete i stället för att arbetet sköts med utländskt flaggade fartyg är det inte enbart frågan om ett stöd utan framförallt en investering i att vi i framtiden ska ha en rederinäring med fartyg med finländsk flagg och finländska arbetsplatser. Flera andra europeiska länder har också tagit i bruk lönestöd.

- Jag hoppas att regeringen tar förslaget till behandling i samband med budgetrian. Vi måste slå vakt om finländsk sjöfarts konkurrenskraft så att vi klarar oss också på längre sikt och överlever den här historiska krisen där den vanliga marknaden är satt ur spel, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15