Den finländska matens dag

28.08.2020 kl. 14:16
När jag samlade tankar för den här kolumnen satt jag på skördetröskan och såg det böljande åkerlandskapet framför mig.

Jag kände glädje över att ha möjlighet att använda några av mina sista semesterdagar till att bärga åtminstone en del av det här årets skörd själv. Jag har igen ett år, liksom generationer före mig på de här samma åkrarna – med hjälp av markens växtkraft, solens energi, regnvatten och fotosyntesen – producerat ren och hälsosam, inhemsk mat.

 

Den finländska matens dag firas om jämnt en vecka, nästa fredag den 4 september. Dagen firades för första gången förra året och blir förhoppningsvis en tradition. Tanken är att man den här dagen funderar lite extra över matens ursprung och antingen tillsammans med familjen eller vänner avnjuter mat tillredd på inhemska råvaror– antingen inhandlade direkt av en lokal odlare eller från butiken av råvaror märkta med Gott från Finland-märket.

 

Det finns en efterfrågan på lokalt producerad mat. Det här gäller såväl jordbruksprodukter som fisk. Allt fler konsumenter vill veta varifrån maten kommer, lägger vikt vid att maten är ren och producerad på ett hållbart sätt. Det här är en trend i samhället som vuxit sig allt starkare. I kombination med olika matlagningsprogram i tv kan man med fog säga att det finns ett verkligt stort intresse för mat och matlagning just nu.

 

Coronapandemin verkar ytterligare ha stärkt den här trenden och dessutom visat hur viktigt det är att vi har en god försörjningsberedskap även när det gäller livsmedel. Kriser kommer plötsligt och oväntat och det är viktigt att vi har en tillräcklig matproduktion också i Finland och är självförsörjande i så hög grad som möjligt. Det är viktigt att det finns en nationell förståelse för det här och att vi inom EU arbetar för att vi skall ha ett livskraftigt jordbruk i Finland. Finland lyckades väl i förhandlingarna om landsbygdsfinansieringen gällande EU:s kommande finansieringsperiod. Nu gäller det att fatta sådana beslut på nationell nivå att vi har möjlighet att nyttja EU-medlen fullt ut.

 

Under den gångna våren och sommaren har allt flera finländare intresserat sig för trädgårdsodling och fiske samt svamp- och bärplockning. Antagligen är det här en följd av att många hittat de här aktiviteterna då andra hobbyer har blivit inhiberade på grund av coronarestriktionerna. Intresset är i sig en bra sak och samtidigt har det ökat förståelsen för utmaningarna att producera livsmedel. Det är arbetsdrygt och väderleken inverkar starkt på skörden.

 

När släpvagnen är fylld med spannmål, inhemsk, näringsrik och hälsosam råvara känns det bra. Då återstår det bara att föra säden till spannmålstorken för det första steget i förädlingsprocessen. Innan spannmålen kommer på konsumentens matbord skall den ännu förädlas i olika omgångar och bidrar då till att skapa flera arbetstillfällen i den finländska livsmedelskedjan. Den finländska livsmedelsproduktionen skapar mervärde i många avseenden.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00