Den finländska matens dag

28.08.2020 kl. 14:16
När jag samlade tankar för den här kolumnen satt jag på skördetröskan och såg det böljande åkerlandskapet framför mig.

Jag kände glädje över att ha möjlighet att använda några av mina sista semesterdagar till att bärga åtminstone en del av det här årets skörd själv. Jag har igen ett år, liksom generationer före mig på de här samma åkrarna – med hjälp av markens växtkraft, solens energi, regnvatten och fotosyntesen – producerat ren och hälsosam, inhemsk mat.

 

Den finländska matens dag firas om jämnt en vecka, nästa fredag den 4 september. Dagen firades för första gången förra året och blir förhoppningsvis en tradition. Tanken är att man den här dagen funderar lite extra över matens ursprung och antingen tillsammans med familjen eller vänner avnjuter mat tillredd på inhemska råvaror– antingen inhandlade direkt av en lokal odlare eller från butiken av råvaror märkta med Gott från Finland-märket.

 

Det finns en efterfrågan på lokalt producerad mat. Det här gäller såväl jordbruksprodukter som fisk. Allt fler konsumenter vill veta varifrån maten kommer, lägger vikt vid att maten är ren och producerad på ett hållbart sätt. Det här är en trend i samhället som vuxit sig allt starkare. I kombination med olika matlagningsprogram i tv kan man med fog säga att det finns ett verkligt stort intresse för mat och matlagning just nu.

 

Coronapandemin verkar ytterligare ha stärkt den här trenden och dessutom visat hur viktigt det är att vi har en god försörjningsberedskap även när det gäller livsmedel. Kriser kommer plötsligt och oväntat och det är viktigt att vi har en tillräcklig matproduktion också i Finland och är självförsörjande i så hög grad som möjligt. Det är viktigt att det finns en nationell förståelse för det här och att vi inom EU arbetar för att vi skall ha ett livskraftigt jordbruk i Finland. Finland lyckades väl i förhandlingarna om landsbygdsfinansieringen gällande EU:s kommande finansieringsperiod. Nu gäller det att fatta sådana beslut på nationell nivå att vi har möjlighet att nyttja EU-medlen fullt ut.

 

Under den gångna våren och sommaren har allt flera finländare intresserat sig för trädgårdsodling och fiske samt svamp- och bärplockning. Antagligen är det här en följd av att många hittat de här aktiviteterna då andra hobbyer har blivit inhiberade på grund av coronarestriktionerna. Intresset är i sig en bra sak och samtidigt har det ökat förståelsen för utmaningarna att producera livsmedel. Det är arbetsdrygt och väderleken inverkar starkt på skörden.

 

När släpvagnen är fylld med spannmål, inhemsk, näringsrik och hälsosam råvara känns det bra. Då återstår det bara att föra säden till spannmålstorken för det första steget i förädlingsprocessen. Innan spannmålen kommer på konsumentens matbord skall den ännu förädlas i olika omgångar och bidrar då till att skapa flera arbetstillfällen i den finländska livsmedelskedjan. Den finländska livsmedelsproduktionen skapar mervärde i många avseenden.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00