Privata sektorn behövs för att uppfylla vårdgarantin

28.08.2020 kl. 12:36
Servicesedlar borde användas för att reda ut de vårdköer som coronakrisen orsakat. Överlag borde servicesedlar tas i bruk mer omfattande i samband med regeringens social- och hälsovårdsreform. Detta anser SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

- Finland har skött coronakrisen mycket väl och är enligt THL:s överläkare bland de bästa i Europa. Det ska landets hälso- och sjukvård ha ett stort tack för. Samtidigt är det ett faktum att köerna för den icke-brådskande vården vuxit sig stora och att vi behöver hitta lösningar för att förkorta dem, säger Henriksson.


På grund av Corona har många människor nu fått leva med att exempelvis den planerade ögonoperationen eller höftledsoperationen skjutits fram. Det har bildats en så kallad ”vårdskuld” där vårdgarantin på 6 månader inte uppfylls.

- Jag ser med stigande oro på den här utvecklingen, och därför behöver vi nu fördomsfritt söka lösningar, som gör att folk kan få sina operationer gjorda.För att underlätta trycket på den offentliga vården vore det klokt att också använda den privata vården för att snabbt korta köerna. Med en servicesedel kunde patienten själv välja den för henne eller honom bästa lösningen, säger Henriksson.

Henriksson anser att servicesedlarnas mer omfattande användning även borde främjas i samband med regeringens social- och hälsovårdsreform. Hon poängterar också att vårdgarantin i dagsläget inte uppfylls utan den privata sektorns hjälp. 

- Den offentliga sektorn har även framöver det huvudsakliga ansvaret för finländarnas social- och hälsovård. Samtidigt har både privata och tredje sektorn en viktig roll i att trygga finländarnas jämlika tillgång till vård. Alla aktörer behövs för att varje finländare får vård snabbt, säger Henriksson. 

Henriksson efterlyser en snabb beredning av den reform av servicesedelslagen som finns i regeringsprogrammet. Reformens utgångsläge bör enligt Henriksson vara en bredare användning av servicesedlar i framtiden. 

- Den nuvarande lagstiftningen möjliggör servicesedlar redan nu, men deras utdelning har hittills varit blygsam. Regeringens social- och hälsovårdsreform ger en  utmärkt möjlighet att öka deras användning, säger Henriksson.

 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00