Skärgården ska vara steget före

19.08.2020 kl. 15:00
Ledamot Sandra Bergqvist skrev en kolumn till Skärgårdspolitik-sidan. Skärgårdsdelegationen är en permanent delegation som tillsätts av statsrådet. Ledamot Bergqvist är ordförande för delegationen.

Intresset för skärgården har varit speciellt stort de senaste månaderna. Nu måste vi med nya ögon se och tackla eventuella utmaningar som trenden för med sig. Inflyttning till skärgårdskommuner och överlag livligare trafik i skärgården ställer nya krav på servicen – och på skärgårdskommunerna.

Intresset för skärgården har varit speciellt stort de senaste månaderna. Under rådande coronaepidemi känns skärgården som ett tryggt och säkert alternativ för många finländare. Redan i våras var det många som valde att isolera sig på stugan och jobba på distans därifrån. Då man inte kunde åka på den planerade utlandsresan har vi i allt större utsträckning rest i det egna hemlandet, med skärgården som en populär destination. Det här har lett till att skärgården varit mer populär än någonsin.

För någon vecka sedan kunde vi också läsa om försiktiga siffror på en ökad inflyttning till en del skärgårdskommuner. De starkt urbana trenderna vi har i vårt samhälle verkar till viss mån ha rubbats av coronaviruset. Det är för tidigt att säga huruvida inflyttningen till skärgårdskommuner är en trend till följd av epidemin, men oberoende om det är ett bestående fenomen eller bara tillfälligt känns det här som glädjande nyheter för skärgården. Nu måste vi med nya ögon se och tackla eventuella utmaningar som trenden för med sig. Inflyttning till skärgårdskommuner och överlag livligare trafik i skärgården ställer nya krav på servicen – och på skärgårdskommunerna.

Under det senaste året har Skärgårdsdelegationen bland annat jobbat fram det nya skärgårdspolitiska programmet, som kommer att publiceras i höst. Det är ett uppdaterat program som behandlar många av de utmaningar skärgården idag står inför. Där lyfter vi bland annat upp livet för barn och unga i skärgården, möjligheterna till platsoberoende arbete, flexibla arbetsförhållanden, hur upprätthålla en god service och framför allt – kommunikationer, kommunikationer och åter igen kommunikationer.

Meningsfulla fritidsaktiviteter är en väsentlig del av barn och ungas vardag. Hur garanteras sådana på bästa sätt i skärgården? Större flexibilitet kring distansarbete bidrar till att förlängda veckoslut på stugan blir alltmer vanliga. Då många stugor av idag dessutom börjar likna sig egnahemshus spenderar man tid i ”sommarstugskommunen” rentav året runt. Hela kommunen drar då nytta av att basservicen, så som sophantering, vägunderhåll och hälsovård, är dimensionerad enligt den faktiska befolkningsmängden. Genom det digitala jättekliv vi nu har tagit har vi fått upp ögonen för att det går lika bra att producera tjänster från såväl landsbygd och skärgård som från städerna. För skärgårdskommunerna har det nu öppnat sig en gyllene chans att via smarta digitala lösningar locka till sig nya invånare. Ska skärgården på riktigt kunna locka till sig nya unga invånare måste man våga sig på digitala pilotprojekt när det gäller serviceutbudet.

Mera liv och rörelse i skärgården ställer nya krav på kommunikationerna i skärgården. Fungerande kommunikationer är och har alltid varit av största betydelse i skärgården. I dagens digitaliserade värld handlar det inte bara om fungerande färjetrafik utan även om fungerande och snabba nätförbindelser. Skärgårdsidyllen med vackra havs- eller insjölandskap kommer säkert alltid att fungera i marknadsföringssyfte, men vill vi på riktigt satsa på inflyttning till skärgården måste det finnas reella förutsättningar för att jobba i och från skärgården. Faktum är att utvecklade digitala verktyg kan ge nytt liv i vår landsbygd och vår skärgård. Det är inte ökat intresse för skärgårdskultur som räddar skärgården. Det är möjligheten att jobba och få service på ett modernt och högteknologiskt sätt från den egna terrassen, strandstugan eller bryggan.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00