Nordisk samsyn viktigare än någonsin

19.08.2020 kl. 14:11
Visionen om Norden som världens mest hållbara och integrerade region år 2030 känns mera utmanande än tidigare. Coronakrisen har prövat denna vision hårt.

Från nästa måndag har Finland igen gränskontroller till alla nordiska länder. Samtidigt beslöt regeringen sent igår att tillåta fri rörlighet mellan de lokala gränssamhällena vid svenska och norska gränsen. Redan sedan tidigare är arbetskraftspendlingen samt besök hos familj i Finland tillåtet.

- Det här är ett mycket viktigt beslut för människorna vid båda sidorna om landsgränsen mellan Finland och Sverige. Det här underlättar märkbart det dagliga livet på orter som Torneå och Haparanda, Matarenki och Övertorneå, Pello och Pello samt på de övriga orterna längs gränsen. Befolkningen i dessa regioner har i hundratals år levt ett gemensamt liv, utan att riksgränsen i praktiken påverkat befolkningens vardag överhuvudtaget. SFP ser det här beslutet som ett mycket viktigt och välkommet  steg för att förstärka förtroendet både mellan våra två länder och gentemot människorna i gränsregionen, säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– SFP vill jobba för gemensam civil beredskap i Norden. De nordiska länderna behöver varandra nu mer än någonsin och vi har allt att vinna på en större samsyn. Det nordiska samarbetet får inte försvagas av Corona-epidemin. Vi behöver stöda varandra. Nu gäller det att tillsammans till exempel utveckla Corona-testningen vid gränserna, så att vi småningom på ett tryggt sätt helt kan avskaffa reserestriktionerna mellan våra nordiska länder. Regeringens hybridstrategi testa, spåra, isolera och vårda är viktig. Genom effektiv testning och spårning kan vi minska smittspridningen. Därför ligger det i allas intresse att våra länder också samarbetar väl med dessa frågor.

Hon uttalade sig på onsdagen när Svenska riksdagsgruppen inledde sitt tvådagars sommarmöte i Raseborg och Hangö. Henriksson understryker att med en aktiv dialog är de nordiska länderna starkare än var för sig, och det gynnar våra invånare.

– Inreserestriktionerna mellan de nordiska länderna utmanar kärnan i det nordiska samarbetet, som ju ska kännetecknas av fri rörlighet och en gemensam arbetsmarknad. Även om coronakrisen har hanterats olika i våra länder, behövs nu en samlad politisk vilja för att komma vidare. I framtiden ska vi kunna fortsätta studera och jobba i Norden utan gränshinder. Vi får inte tappa detta perspektiv, säger Henriksson.

Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz ser en snabb återhämtning av det nordiska samarbetet som viktigt också ur europeisk synvinkel.

– EU kan inte enbart utvecklas via kriser, utan måste styras av en medveten vilja och vision. De nordiska EU-medlemmarna sitter på världens bästa regionbrand. Vi har en trovärdighet och måste också visa en vilja att bygga en riktning för Europa. Även rättsstatsprincipen som är en bärande tanke i det nordiska samhället behövs om EU ska kunna vara trovärdigt, säger han.

Nordiska samarbetsministern Thomas Blomqvist säger att det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet är särskilt viktigt för att utväxla erfarenheter och ta lärdomar av coronakrisen.

 – Frågor kring samhällssäkerhet blir viktigare i en situation där riskerna för naturkatastrofer och pandemier ökar också i Norden. Under vårt ordförandeskap nästa år kommer en återgång till en nordisk gränsöverskridande vardag att vara högt på agendan. Ett viktigt initiativ, som SFP har initierat, är att få till stånd en nordisk elektronisk identifiering – ett nordiskt e-medborgarskap. Det skulle röja undan gränshinder och göra vardagen smidigare för människor och företag, säger Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30