Coronatröttheten höstens stora utmaning

06.08.2020 kl. 11:45

Vi har i sommar kunnat njuta av restaurangbesök, små kulturevenemang och ”strandhäng” med vännerna. Efter en vår av isolation har de här sociala aktiviteterna varit av stor betydelse för många – en möjlighet att pusta ut och leva lite normalt liv igen. Coronaviruset har ändå satt sin prägel på sommaren. Den planerade utlandsresan blev inte av och många festivaler inhiberades. Överallt har man hört och sett den redan välbekanta frasen – kom ihåg att tvätta händerna och att hålla avståndet! För någon dag sedan hörde jag ett samtal mellan två vänner, som pratade om hur trötta de var på corona och hur de bara ville att allt skulle vara som vanligt. Det här önskar vi säkert alla och det är därför vi nu igen står i ett avgörande skede.

 

Coronatröttheten är ett symptom på hur utmanande det är att strida mot en osynlig fiende. Även om man i början av våren strikt följde restriktioner och regler, kanske man i ett senare skede börjat slarva då påverkan av viruset inte längre känns lika direkt för en själv. Därför behöver vi inte bara en coronastrategi, utan olika strategier som lämpar sig för alla i samhället. För att skydda människoliv måste vi fortsättningsvis alla göra vad vi kan för att dämpa virusets framfart. Det gör vi bäst med att ha begränsningar på en rimlig nivå.

 

Vi måste sätta fokus på vad som är viktigt för olika åldersgrupper i samhället. Vi vet att barn behöver få leka och röra på sig. De mår bra av att träffa vänner, lära sig nya saker i skolan eller springa av sig på dagisgården. Det att barnskyddsanmälningarna rasat under corona betyder inte att barnen mår bättre nu, utan att de mår dåligt i det dolda. På många håll i världen är det unga vuxna som nu smittas. Vi kan inte stoppa dem från att vara unga, utforska livet och få nya vänner. Istället för att stämpla dem som totalt oansvariga måste vi skapa strukturer så att unga vuxna kan leva sin vardag på ett tryggt sätt. Småbarnsföräldrarnas vardag måste också gå att strukturera så att de på riktigt har en möjlighet att distansarbeta - inte bara vara dagispersonal, skolgångsbiträde, kökspersonal och fritidsledare samtidigt som de ska göra sitt eget jobb. För riskgrupperna gäller det naturligtvis att skapa en harmonisk och trygg vardag där man undviker onödig isolering och skapar trygga sätt att träffa släktingar och vänner. Och vårdpersonalen – ja de måste naturligtvis också få känna att de kan vara trygga och utvilade i sitt arbete. Vi måste hålla begränsningar på en rimlig men ändå behövlig nivå för att människor ska må bra i den nya vardagen. Det handlar om en balansgång mellan människors psykiska välbefinnande och fysiska hälsotillstånd. Det här är den svåraste av ekvationer, men samtidigt det som vi måste fokusera ännu mer på.

 

Uppluckrade restriktioner gör vardagen lite mer lik den vi kände till före corona, men coronaviruset finns fortfarande kvar. Än är det inte över hur mycket vi än hoppas på det. Börjar vi ta för lätt på coronasituationen kanske vi också tar för lätt på vad viruset kan ha för konsekvenser. Det är då vi kan bli farliga för oss själva och för andra. Vi måste hela tiden påminna oss om att smittan fortfarande finns och att återgången till jobbet eller skolan kanske inte kommer att bli så som vi hoppats.

 

Så länge smittan härjar ute i världen finns det också en risk för att den finns här. Låter vi coronatröttheten ta över tappar vi vårt fokus på en ny, trygg och säker vardag.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00