Vi måste våga ifrågasätta våra system

25.06.2020 kl. 11:00
Vi har en kris som stannat upp hela samhället och de ekonomiska följderna har varit mycket kännbara. I detta skede är det nödvändigt att vidta åtgärder för att främja tillväxten och få de ekonomiska hjulen att snurra igen

Genom stora stödpaket har medel riktats till branscher som tagit mest stryk under coronakrisen. Trots att vi sett en rekordstor tilläggsbudget, får vi inte ta statens medel förgivna. Det kommer en tid – snabbare än vi tror -  då vi inte lika frikostigt kan dela ut pengar. Det finns ingen hemlig skattkista där pengar kan tas ifrån. Varje euro som delas ut ska på något sätt också förtjänas. Statsskulden ökar och det blir våra barn som står för notan. Kostnaderna och utgifterna måste vara väl motiverade med tanke på att återbetalningen skjuts på framtiden. Vi kan inte leva över våra tillgångar i all oändlighet utan måste använda resurserna på ett smart sätt.

Kommunernas ekonomi var svår redan innan coronakrisen. Redan en längre tid har vi skurit i den offentliga servicen och spartalkon har avlöst varandra. I vissa fall kan nedskärningar vara behövliga och motiverade men där osten redan är väldigt tunn går det inte längre att hyvla. Det behövs utveckling och nya tillvägagångssätt. Vi borde fokusera på omstrukturering istället för regelrätt nedskärning. Vi har inte råd att upprätthålla all service så som den ser ut idag. Vi måste noga utvärdera vad som är viktigast, hur vi fördelar resurserna och om vi gör saker på rätt sätt. Det är lätt hänt att vi fastnar i vår egen bubbla med invanda mönster.

Byråkratin i Finland är i många fall väldigt omfattande och kanske till och med onödigt invecklad. Det är lättare att lägga till och kanske i många fall de facto göra processen mer invecklad, även om avsikten varit den motsatta. Frågan leder till för vem byråkratin egentligen finns till. Byråkratin ska finnas där för användaren, för att göra systemet rättvist för alla och för att ge oss finländare den service vi behöver. Existerar byråkratin för att på något vis bekräfta sin egen relevans är redan utgångspunkten fel. Jag är säkert inte ensam om att någon gång fått hem ett myndighetsbeslut som jag måste läsa igenom flera gånger innan jag riktigt förstått vad man i beslutet kommit fram till. I Finland kan myndighetsbeslut t.ex. gällande skarvar uppgå till flera tiotals sidor, med tillhörande bilagor, då liknande beslut i Danmark eller Sverige sammanfattas på högst 5 sidor. I Finland satsar staten 25 årsverken på att övervaka kvaliteten på åldringsvården medan man satsar hela 60 årsverken på övervakning av djur. Vi behöver ett utgångsläge där byråkrati ska finnas till - inte för sig själv - utan för att betjäna befolkningen. Allt annat är slöseri av knappa resurser. Här upplever jag att vi ännu har mycket att göra.

När det kommer till att fördela resurserna på ett smart sätt behöver vi tänka i nya banor. Mer flexibilitet, mer rörelsefrihet och mer bordförnuft.  Synsättet måste gå från att statiskt rulla på i invanda mönster till ett synsätt där utveckling, transparens och användarvänlighet är ett centralt begrepp. Hur kan vi utveckla den service vi använder och framför allt  - hur ska det administreras? Under våren har vi sett att förändring är möjlig även på kort tid och utrymme ges till pragmatiska lösningar. Låt oss fortsätta på den vägen. Finns det vilja finns det sätt.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00