En riksdagsledamots åtalsimmunitet.

22.06.2020 kl. 07:47

Grundlagsutskottet tog i onsdags ställning i ett mycket speciellt ärende, nämligen om en riksdagsledamots åtalsimmunitet ska hävas. Utskottet föreslår för riksdagen att man häver riksdagsledamot Juha Mäenpääs åtalsimmunitet så att han kan åtalas för att i en debatt i riksdagens plenisal liknat asylsökande vid invasiva arter.

 

Det är ett helt förkastligt språkbruk som enligt mig är fullständigt oacceptabelt både i riksdagen eller någon annanstans. Det är kommentarer som inte är värdiga en riksdagsledamot och som inte skulle tolereras någon annanstans i samhället, och som därför inte heller borde tolereras i riksdagen.

 

Riksåklagaren vill åtala Mäenpää för hets mot folkgrupp. Om han ska bli fälld ska inte riksdagen ta stämning till, utan en oberoende domstol. Men för att domstolen överhuvudtaget ska kunna ta ställning i saken måste ledamotens åtalsimmunitet hävas och det är det som grundlagsutskottet nu tagit ställning till.

 

Yttrandefriheten är en hörnsten i vårt demokratiska samhälle och som skyddas starkt i grundlagen. Den friheten är ändå inte helt obegränsad. Den får exempelvis inte användas för ärekränkning, hets mot folkgrupp eller att uppmana till våld. Riksdagsledamöter har därtill ett ytterligare skydd för yttrandefrihet då vi gör uttalanden i riksdagens plenisal.

 

Om en riksdagsledamot gör sitt utspel någon annanstans än i riksdagen gäller vanliga regler också för riksdagsledamöter, men gör man det i riksdagens plenisal finns ett extra skydd som ger ledamöter åtalsimmunitet. Det finns för att ledamöter ska kunna uttrycka sig fritt och utan rädsla för påtryckning av en regeringsmajoritet eller av en främmande makts intressen. Därför är skyddet principiellt viktigt och skyddas i grundlagen av en egen paragraf.

 

Men den åtalsimmuniteten har aldrig funnits för att beskydda sådant som en åklagare vill väcka åtal för då det går under brottsrubriken hets mot folkgrupp, och som således kränker en annan paragraf i grundlagen, nämligen alla människors lika värde.

Därför ska inte heller yttrandefriheten i riksdagen vara helt obegränsad. Av den anledningen kan också riksdagen häva åtalsimmuniteten för en ledamot. Det kan riksdagen göra på rekommendation av grundlagsutskottet, men stöd av en 5/6 majoritet i riksdagen. Tröskeln är alltså mycket hög i praktiken.

 

Grundlagsutskottet har noga behandlat ärendet och hört sakkunniga. Vi har diskuterat ärendet ingående under många möten. Ärendet är inte ett dussinärende, utan komplicerat rent författningsmässigt. Vi har enbart tagit ställning till samma sak år 1932, 1947 och 1979. Alltså senast för drygt 40 år sedan och i ärenden som berört annat innehåll och som inte gett oss speciellt mycket prejudicerande vägledning. Vägledning har dock tagits från liknande fall i andra länder.

 

Grundlagsutskottet kom till beslutet att föreslå att riksdagen häver åtalsimmuniteten. Det var för mig ett enkelt beslut att vara med om att fatta även om vi inte blev enhälliga. Två av samlingspartiets ledamöter och tre sannfinländare ville inte häva immuniteten. En klar majoritet, 12 stycken, ville ändå göra det.

 

För mig är det otänkbart att en riksdagsledamot ska särbehandlas för något som en annan människa skulle bli åtalad för. Åtalsimmuniteten var aldrig tänkt att skydda mot åtal för hets mot folkgrupp. Nu går den här frågan till behandling i riksdagens plenisal på onsdag. Därefter omröstning om immuniteten.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00