En riksdagsledamots åtalsimmunitet.

22.06.2020 kl. 07:47

Grundlagsutskottet tog i onsdags ställning i ett mycket speciellt ärende, nämligen om en riksdagsledamots åtalsimmunitet ska hävas. Utskottet föreslår för riksdagen att man häver riksdagsledamot Juha Mäenpääs åtalsimmunitet så att han kan åtalas för att i en debatt i riksdagens plenisal liknat asylsökande vid invasiva arter.

 

Det är ett helt förkastligt språkbruk som enligt mig är fullständigt oacceptabelt både i riksdagen eller någon annanstans. Det är kommentarer som inte är värdiga en riksdagsledamot och som inte skulle tolereras någon annanstans i samhället, och som därför inte heller borde tolereras i riksdagen.

 

Riksåklagaren vill åtala Mäenpää för hets mot folkgrupp. Om han ska bli fälld ska inte riksdagen ta stämning till, utan en oberoende domstol. Men för att domstolen överhuvudtaget ska kunna ta ställning i saken måste ledamotens åtalsimmunitet hävas och det är det som grundlagsutskottet nu tagit ställning till.

 

Yttrandefriheten är en hörnsten i vårt demokratiska samhälle och som skyddas starkt i grundlagen. Den friheten är ändå inte helt obegränsad. Den får exempelvis inte användas för ärekränkning, hets mot folkgrupp eller att uppmana till våld. Riksdagsledamöter har därtill ett ytterligare skydd för yttrandefrihet då vi gör uttalanden i riksdagens plenisal.

 

Om en riksdagsledamot gör sitt utspel någon annanstans än i riksdagen gäller vanliga regler också för riksdagsledamöter, men gör man det i riksdagens plenisal finns ett extra skydd som ger ledamöter åtalsimmunitet. Det finns för att ledamöter ska kunna uttrycka sig fritt och utan rädsla för påtryckning av en regeringsmajoritet eller av en främmande makts intressen. Därför är skyddet principiellt viktigt och skyddas i grundlagen av en egen paragraf.

 

Men den åtalsimmuniteten har aldrig funnits för att beskydda sådant som en åklagare vill väcka åtal för då det går under brottsrubriken hets mot folkgrupp, och som således kränker en annan paragraf i grundlagen, nämligen alla människors lika värde.

Därför ska inte heller yttrandefriheten i riksdagen vara helt obegränsad. Av den anledningen kan också riksdagen häva åtalsimmuniteten för en ledamot. Det kan riksdagen göra på rekommendation av grundlagsutskottet, men stöd av en 5/6 majoritet i riksdagen. Tröskeln är alltså mycket hög i praktiken.

 

Grundlagsutskottet har noga behandlat ärendet och hört sakkunniga. Vi har diskuterat ärendet ingående under många möten. Ärendet är inte ett dussinärende, utan komplicerat rent författningsmässigt. Vi har enbart tagit ställning till samma sak år 1932, 1947 och 1979. Alltså senast för drygt 40 år sedan och i ärenden som berört annat innehåll och som inte gett oss speciellt mycket prejudicerande vägledning. Vägledning har dock tagits från liknande fall i andra länder.

 

Grundlagsutskottet kom till beslutet att föreslå att riksdagen häver åtalsimmuniteten. Det var för mig ett enkelt beslut att vara med om att fatta även om vi inte blev enhälliga. Två av samlingspartiets ledamöter och tre sannfinländare ville inte häva immuniteten. En klar majoritet, 12 stycken, ville ändå göra det.

 

För mig är det otänkbart att en riksdagsledamot ska särbehandlas för något som en annan människa skulle bli åtalad för. Åtalsimmuniteten var aldrig tänkt att skydda mot åtal för hets mot folkgrupp. Nu går den här frågan till behandling i riksdagens plenisal på onsdag. Därefter omröstning om immuniteten.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationen om kommunreformen och tryggad närservice

Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylanders gruppanförande 3/10 2012 i debatten om interpellationen om kommunreformen och tryggad närservice.
03.10.2012 kl. 15:00

Interpellationsdebatten om tryggandet av kommunala närtjänster

Det finländska välfärdssamhället står inför det faktum att kommunstrukturen i vårt land är i behov av förbättring. Servicen, som utgör en av grunderna för välfärden, förverkligas inte i dagsläget på ett för alla rättvist sätt.
29.09.2011 kl. 10:15

Debatt om regeringen Katainens regeringsprogram

Svenska riksdagsgruppen vill först gratulera talmannen till valet, och uttrycka sin förvissning om att han liksom vice talmännen leder riksdagens arbete så att både regering och opposition och alla riksdagsgrupper, större och mindre, i debatterna behandlas jämlikt och rättvist. Vi ser fram emot ett gott samarbete.
28.06.2011 kl. 13:25

Budget 2011

Under hösten har vi nåtts av både goda och dåliga nyheter om ekonomin. De goda nyheterna gäller den ekonomiska utvecklingen i vårt land där sysselsättningsläget förbättrats och näringslivet och företagsvärlden återhämtat sig och förstärkts under det gångna året.
13.12.2010 kl. 14:00

Gruppanförande 8.12.2010

Gruppanförande om naturresursredogörelsen
09.12.2010 kl. 10:33

Gruppanförande 1.12.2010

Gruppanförande i debatten om statsministerns meddelande om lånegarantier för Irland
08.12.2010 kl. 14:02

Gruppanförande 30.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om en digital agenda för åren,
01.12.2010 kl. 13:25